Jonna Bornemark

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Jonna Bornemark
Jonna Bornemark på Bokmässan i Göteborg 2022.
Född19 mars 1973[1] (51 år)
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningFilosof, författare
Redigera Wikidata

Jonna Kajsa Johanna Bornemark, född 19 mars 1973,[2] är en svensk filosof och författare.[3] Hon har uppmärksammats för sin Det omätbaras renässans och andra böcker där ämnen som kroppslighet, mätbarhet, interaktion och bildningsfrågor tas upp. Bornemark är knuten till Södertörns högskola.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Jonna Bornemark är sondotter till författaren Kjell-Olof Bornemark, bror till Valter Bornemark som var gift med Gullan Bornemark. Delar av hennes släkt har bakgrund inom cirkusvärlden; farmodern kom från en överklassfamilj i Ryssland, flydde landet undan kommunismen, uppträdde på cirkus och försörjde sig senare som astrolog.[4][5]

Bornemarks intresse för filosofiska frågor började i tonåren, via långa diskussioner med sin far och farfar.[4]

Författande och forskning[redigera | redigera wikitext]

Bornemark disputerade i filosofi i januari 2010 på avhandlingen Kunskapens gräns – gränsens vetande: en fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet och är numera professor. Hon är verksam som forskare och lärare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.[6]

Jonna Bornemark forskar inom fenomenologi, existensfilosofi, religionsfilosofi och praktisk kunskap. Några intresseområden är bildningsfrågor, kvinnan i filosofin, interaktion mellan människa och djur, kroppslighet, mätbarhetens gränser och relationen mellan erfarenhet och teori. Några centrala gestalter i Bornemarks forskning är Edmund Husserl, Max Scheler, Edith Stein, Mechthild av Magdeburg och Giordano Bruno.[6] Hon har mer influerats av olika tyska filosofer, än av den traditionella svenska analytiska filosofin.[4]

År 2018 gav hon ut den uppmärksammade boken Det omätbaras renässans på Volante förlag,[7] som med 30 000 sålda ex nådde ut långt utanför de filosofiintresserades kretsar.[8] Med sin kritik av den svenska nutidens "mät- och utvärderingssjuka" (istället för fokus på kärnverksamheten), gjorde den Bornemark till en av de mest omskrivna nutida svenska filosoferna. Boken har även inspirerat till säsong 2 av Netflix-serien Kärlek & anarki.[9] Hon anser dock att det är något fel på ett samhälle där intresset för filosofi växer.[4]

I Horisonten finns alltid kvar: om det bortglömda omdömet omnämns bland andra filosoferna Cusanus och Aristoteles. Hon beskriver även begrepp som ratio (den strikt rationella och mätande sidan av vårt mänskliga medvetande), ”vadheter” (på latin quidditas: essens, väsen eller kvalitet) och intellectus ("förmågan att fånga upp vadheter"),[10] samt episteme, techne (förmågan att omsätta episteme i praktiken) och fronesis.

Bland andra ämnen i Bornemarks skrivande och forskning finns högerpopulism, autism, nycirkus och relationen mellan sexualiteten och livet.[4] Många av hennes böcker tar avstamp i det konkreta, med ett antal ingångar till förhållandet mellan kroppar och gränser.[2][8] Hon definierar sig själv som sexpositiv; hon menar att klarsynthet kan förhindra orealistiska krav på en parrelation, liksom att man måste hitta sexualiteten i sig själv innan man är redo att utforska den tillsammans med andra.[9] I Jag är himmel och hav (2022) återkom Bornemark till kroppsligheten, i en bok som utgår från graviditetens varande och jagets gränser[11] även i samband med BDSM.[12][13]

Övriga aktiviteter och privat[redigera | redigera wikitext]

Bornemark medverkar återkommande i programmet Filosofiska rummet i P1.[3] Den 3 augusti 2017 var hon värd för Sommar i P1.[14]

Jonna Bornemark är inte religiös men har via filosofin fått ett intresse för mystik.[15] Hon beskriver sig som feminist[16] och sexpositiv.[17] Bornemark har tre barn.[4]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Libris, 20 maj 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Klemetz, Elin (30 mars 2022). ”I graviditeten föddes nya filosofiska tankar”. Kyrkans Tidning. https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/i-graviditeten-foddes-nya-filosofiska-tankar. Läst 21 januari 2023. 
  3. ^ [a b] ”Läsardieten: Jonna Bornemark”. Svensk Bokhandel (nr 1 - 2019): sid. 34. 
  4. ^ [a b c d e f] Olevik, Josefin (25 december 2020). ”Cirkus Bornemark – hemma hos en filosof”. Vi. sid. 26–33. https://vi.se/artikel/sbJv754e-a0j2LRwp-3829d. Läst 21 januari 2023. 
  5. ^ Lagerström, Ann (22 augusti 2019). ”Jonna Bornemark upplöser gränsen mellan tanke och kropp”. Modern Psykologi. https://modernpsykologi.se/2019/08/22/jonna-bornemark-upploser-gransen-mellan-tanke-och-kropp/. Läst 21 januari 2023. 
  6. ^ [a b] ”Bornemark, Jonna – Profil”. Södertörns Högskola. http://www.sh.se/p3/ext/content.nsf/aget?openagent&key=sh_personal_profil_sv_577252. 
  7. ^ ”Det omätbaras renässans”. Volante. https://volante.se/bocker/det-omatbaras-renassans/. Läst 12 augusti 2019. 
  8. ^ [a b] Cederström, Carl (16 mars 2022). ”Filosofen: ”Du är inte så blyg va?””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/RrB7Ma/filosofen-jonna-bornemark-sa-paverkas-vi-av-graviditeter. Läst 21 januari 2023. 
  9. ^ [a b] McMillen, Kristin (8 juli 2022). ”Jonna Bornemark: Sex är min hobby”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/jonna-bornemark-sex-aer-min-hobby. Läst 21 januari 2023. 
  10. ^ ”Recension”. Tidskrift för politisk filosofi (Bokförlaget Thales) Årgång 24 (nr 3). 2020. https://www.politiskfilosofi.se/fulltext/2020-3/pdf/TPF_2020-3_49-57_bergman.pdf. Läst 5 februari 2023. 
  11. ^ Strömberg, Emma (27 november 2022). ”Intellektuella män har inte intresserat sig för graviditet – filosofen Jonna Bornemark sätter den gravida erfarenheten i centrum för tänkandet”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10022285. Läst 21 januari 2023. 
  12. ^ Bornäs, Hanna (2022). ”Kroppen är pudelns kärna”. Respons. http://tidskriftenrespons.se/recension/kroppen-ar-pudelns-karna/. Läst 21 januari 2023. 
  13. ^ Björck, Amelie (11 april 2022). ”Bornemark synar både gravidmagen och bdsm”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/L5Oq0V. Läst 21 januari 2023. 
  14. ^ ”Jonna Bornemark - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/927238?programid=2071. Läst 9 augusti 2019. 
  15. ^ Lindh, Krisstina (10 mars 2021). ”Jonna Bornemark - om att inte veta”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/danderyd/jonna-bornemark---om-att-inte-veta. Läst 21 januari 2023. 
  16. ^ Skugge, Linda (27 oktober 2023). ””Ingen av oss har tagit konventionen som en livsmanual””. www.vi.se. https://www.vi.se/artikel/ingen-av-oss-har-tagit-konventionen-som-en-livsmanual. Läst 21 december 2023. 
  17. ^ McMillen, Kristin (8 juli 2022). ”Jonna Bornemark: Sex är min hobby”. Dagens ETC. https://www.etc.se/kultur-noje/jonna-bornemark-sex-aer-min-hobby. Läst 21 december 2023. 
  18. ^ Lönnbom, Ingemar (1 februari 2021). ”Klockrikestipendiet till Jonna Bornemark”. Blekinge Läns Tidning. https://www.blt.se/kultur/klockrikestipendiet-till-jonna-bornemark-f7560115/. Läst 8 maj 2021. 
  19. ^ ”Pristagare – Stiftelsen Hillesgårdspriset”. https://hillesgardspriset.se/pristagare/. Läst 21 januari 2023. 


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jonna_Bornemark&oldid=54526708”