Jordaniens historia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
De romerska ruinerna i Petra tillhör Jordaniens världsarv

Det geografiska område som idag kallas Jordanien ingår sedan förhistorisk tid i den så kallade "bördiga halvmånen" som sträcker sig från Iraks floddalar till Medelhavet. Dess historia börjar omkring år 2000 före kristus, när semitiska stammar bosatte sig runt Jordanfloden i ett område som de kallade för Kanaan. Därefter invaderades detta område av en lång rad folkgrupper och erövrare: hettiter, egyptier, israeliter, assyrier, babylonier, perser, greker, romare, araber, de kristna korstågen, mameluker, Osmanska riket och slutligen britter.

Vid första världskriget ingick området i det Osmanska riket men redan 1916 delade Storbritannien och Frankrike upp området sinsemellan genom Sykes-Picot-avtalet. Vid slutet av första världskriget tilldelades ett stort stycke av vad som idag är Jordanien, Israel, Västbanken och Gazaremsan till Storbritannien som ett mandatområde från Nationernas förbund. Storbritannien hade flesta avsikter med detta område: Det var ett led i strävandena att förbinda landets territorier i Afrika och Inden, det skulle utnyttjas för att upprätta en stat som ersättning för arabernas stöd under första världskriget, samt en del skulle eventuellt bli en judisk stat. År 1917 hade den brittiske utrikesministern skickat ett privat brev, den så kallade Balfourdeklarationen, som uttalade sitt stöd för en judisk stat.

År 1922 ställdes området öster om Jordanfloden, huvudsakligen bestående av öken, under den hashemitiske prinsen Abdullah som ett emirat. Detta området kallades Transjordanien och fick en liten militärstyrka, "Arablegionen", som deltog i ett krig mot Irak. Det brittiska mandatet här upphörde helt den 22 maj 1946 och den 25 maj blev området en självständig stat.

Efter det judisk-arabiska kriget 1948 tog jordanska trupper kontroll över Västbanken och tilldelades detta område genom eldupphörsavtalet den 3 april 1949, med tillägget att områdets slutliga status skulle avgöras senare. Västbanken annekterades dock 1950 och Transjordanien bytte namn till "Det hashemitiska kungadömet Jordanien".

Kung Abullah mördades utanför ingången till Klippmoskén i Jerusalem 1951 och efterträddes av sonen Talal. Denne led dock av psykiska besvär och efterträddes 1952 av sin då endast 16-årige son Hussein. Jordanien hade ett försvarsförbund med Storbritannien som byggde upp landets armé och flygvapen. Dessa leddes av brittiska officerare men 1957 sade Jordanien upp detta avtal och ersatte officerarna med araber. De nära banden med Storbritannien kompletterades också med nära band med Förenta staterna till följd av Eisenhowerdoktrinen. Under dessa år försökte kungen bygga upp landets ekonomi samtidigt som tillräckliga medel avsattes till försvaret. Särskilt under 1960-talet sågs Syrien som ett militärt hot.

I maj 1967 ingick Jordanien en försvarspakt med Egypten och deltog i sexdagarskriget mot Israel. Kriget ledde till att Israel ockuperade Västbanken och att uppskattningsvis 300 000 palestinska flyktingar kom till Jordanien. Åren som följde präglades av politisk oro vilket kulminerade i svarta september 1970. Jordanien lyckades då slå tillbaka en mindre syrisk invasion och i juli 1971 besegrade man de tungt beväpnade palestinska organisationerna som tvingade lämna landet.

Jordanien deltog inte direkt i oktoberkriget 1973 men skickade en mindre militärstyrka till Syrien för att försvara syriskt territorium i den israeliska motoffensiven. År 1988 avsade sig Jordanien sina territoriella anspråk på Västbanken. Landet deltog inte heller i Kuwaitkriget 1990-1991. Efter detta krig deltog Jordanien tillsammans med Syrien, Libanon och palestinska företrädare i fredsförhandlingar med Israel. Dessa förhandlingar resulterade i Washingtonavtalet den 25 juli 1994 och den 26 oktober 1994 ingick Jordanien och Israel ett fredsavtal.

Efter kung Husseins död 1999 blev hans son Abdullah kung.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • James Lunt (1989). Hussein of Jordan: A political biography. London: Macmillan. ISBN 0-333-41272-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]