Jorma Ojaharju

Från Wikipedia

Jorma Ojaharju, född 16 oktober 1938 i Vasa, död 8 februari 2011 i Helsingfors, var en finländsk romanförfattare. Han var känd som arbetarförfattare med bakgrund som sjöman, men han hade tidigare även varit hamnarbetare, dykare och boxare.[1]

Under sin långa författarkarriär skrev han 40 böcker och var en central gestalt i de finländska litteraturkretsarna under 1960- och 1970-talen. Hans mest kända verk är Vasatrilogin Valkoinen kaupunki (1976), Paremmassa maailmassa (1979) och Maa kallis isien (1982).[2] Trilogins första del, Den vita staden, utkom 1978 på svenska i översättning av Nils-Börje Stormbom. Boken nominerades år 1979 till Nordiska rådets litteraturpris.[3] I trilogin skildrar han livet i Vasa från inbördeskriget 1918 fram till 1970-talet.[4]

Ojaharju vann FM-silver i boxning år 1963.

Ojaharju var hedersmedlem i kulturföreningen Kiila och fick statlig konstnärspension från och med 2001.[5] Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Författaren Jorma Ojaharju är död. Sveriges Radio 8 februari 2011.
  2. ^ Jorma Ojaharju är död. Österbottens Tidning 8 februari 2011.
  3. ^ Nominerede 1979. Nordiska rådet. Läst 26 oktober 2020.
  4. ^ Jorma Ojaharju är död. YLE Nyheter 8 februari 2011.
  5. ^ Författaren Jorma Ojaharju är död[död länk]. Hufvudstadsbladet 8 februari 2011.
  6. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.