Johann Josef Loschmidt
| Johann Josef Loschmidt | |
 | |
| Född | 15 mars 1821[1][2][3] Počerny, Tjeckien |
|---|---|
| Död | 8 juli 1895[4][1][2] (74 år) Wien |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet, Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Fysiker, kemist, professor |
| Befattning | |
| Professor (1868–) | |
| Arbetsgivare | Wiens universitet (1865–) |
| Redigera Wikidata | |
Johann Josef Loschmidt, född den 15 mars 1821 i Karlsbad, Böhmen, död den 8 juli 1895 i Wien, var en österrikisk fysiker, som var lärare vid en realskola i Wien och 1868 blev professor vid universitetet i Wien. Han genomförde forskningsinsatser inom den kinetiska gasteorins område, och bestämde Loschmidts tal, som senare kommit att kallas Avogadros tal. Loschmidt behandlade även problem inom den fysiska kemin.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Loschmidt hade två tidiga mentorer. Den första var en böhmisk präst, Adalbert Czech, som övertalade Loschmidts föräldrar att skicka unge Josef till gymnasiet i Piaristklostret i Schlackenwerth och 1837 till avancerade gymnasieklasser i Prag.
Detta följdes av två års studier av filosofi och matematik vid Karlsuniversitetet i Prag, där han träffade sin andra viktiga mentor. Detta var filosofiprofessorn Franz Serafin Exner, vars syn sviktade och som bad Loschmidt att vara hans personliga läsare. Exner var känd för sina innovativa skolreformer, som inkluderade att främja matematik och vetenskap som viktiga ämnen. Han föreslog för Loschmidt, som blev en nära personlig vän, att han skulle tillämpa matematik på psykologiska fenomen. Under processen med att göra detta blev han en mycket skicklig matematiker.
Loschmidt gick i pension från universitetet i Wien 1891 och dog 1895 .
Asteroiden 12320 Loschmidt är uppkallad efter honom.[5]
Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Tiden då Loschmidt gradvis utvecklade sina idéer om molekylära strukturer, skulle bli en anmärkningsvärd epok inom vetenskapen. Det var den tid då den kinetiska gasteorin utvecklades.[6]
Hans häfte 1861, Chemische Studien ("kemiska studier"), presenterade tvådimensionella representationer för över 300 molekyler på ett sätt som anmärkningsvärt liknar det som används av dagens kemister.[7][8] Bland dessa fanns aromatiska molekyler som bensen (C6H6), och den närbesläktade triazin. Loschmidt symboliserade bensenkärnan med en stor cirkel, som han sa skulle representera föreningens ännu obestämda struktur. Några har emellertid framhållit,[9][10] att han såg detta som förslag till en cyklisk struktur, fyra år för det av Kekulé, som är mera känd och allmänt krediterad för upptäckten av bensens cykliska struktur.
År 1865 var Loschmidt den första att uppskatta storleken på de molekyler som utgör luften[11] med ett resultat som var bara dubbelt så stort som den sanna storleken, en anmärkningsvärd prestation med tanke på de approximationer han var tvungen att göra. Hans metod tillät att beräkning av storleken på alla gasmolekyler kunde relateras till mätbara fenomen, och därmed bestämma hur många molekyler som finns i en given gasvolym. Denna senare kvantitet är nu känd som Loschmidtkonstanten och dess moderna värde är 2,69 x 1019 molekyler per kubikcentimeter vid standardtemperatur och tryck (STP).[12]
Loschmidt och hans yngre universitetskollega Ludwig Boltzmann blev goda vänner. Hans kritik av Boltzmanns försök att härleda termodynamikens andra lag från kinetisk teori blev känd som "reversibilitetsparadoxen". Det ledde Boltzmann till hans statistiska begrepp entropi som ett logaritmiskt mått på antalet mikrotillstånd motsvararande ett givet termodynamiskt tillstånd.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Johann Josef Loschmidt, 2 februari 2022.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Johann Josef Loschmidt, 9 mars 2022.
- Loschmidt, Joseph i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 635
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] SNAC, Johann Josef Loschmidt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Joseph Loschmidt.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Joseph Loschmidt, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 12320 Loschmidt” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12320. Läst 31 maj 2023.
- ^ (from the Kinetic Theory of Gases, Wikipedia)
- ^ See:
- J. Loschmidt, Chemische Studien (Vienna, Austria-Hungary: Carl Gerold's Sohn, 1861).
- Reformatted and reprinted as: J. Loschmidt with Richard Anschütz, ed., Ostwalds Klassiker der exakten Wissenschaften, nr. 190: Konstitutions-formeln der organischen Chemie in graphischer Darstellung [Ostwald's classics of the exact sciences, nr. 190: Empirical formulae of organic chemistry in graphic representation], (Leipzig, Germany: Wilhelm Engelmann, 1913).
- ^ Rzepa, Henry S. (2005). ”Joseph Loschmidt: Structural formulae, 1861”. http://www.ch.ic.ac.uk/rzepa/loschmidt/. Läst 28 september 2008.
- ^ See the book:
- Pioneering Ideas for the Physical and Chemical Sciences : Josef Loschmidt’s Contributions and Modern Developments in Structural Organic Chemistry, Atomistics, and Statistical Mechanics; Editors: Fleischhacker, W., Schönfeld, T. (Eds.),
- particularly, pages 67-79 of Pioneering Ideas ... , having an article with the title, Loschmidt's Graphic Formulae of 1861, about the book, Chemische Studien of Loschmidt, by A. Bader.
- Pioneering Ideas for the Physical and Chemical Sciences : Josef Loschmidt’s Contributions and Modern Developments in Structural Organic Chemistry, Atomistics, and Statistical Mechanics; Editors: Fleischhacker, W., Schönfeld, T. (Eds.),
- ^ A website dedicated to Loschmidt, containing Famous chemistry firsts arrived at by Locschmidt
- ^ See:
- Loschmidt, J. (1865). ”Zur Grösse der Luftmoleküle”. Sitzungsberichte der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften Wien 52 (2): sid. 395–413. https://books.google.com/books?id=ppEAAAAAYAAJ&pg=PA395.
- English translation: J. Loschmidt with William Porterfield and Walter Kruse, trans. (October 1995) "On the size of the air molecules," Journal of Chemical Education, 72 (10) : 870-875.
- ^ Mohr, Peter J.; Taylor, Barry N.; Newell, David B. (2008). "CODATA Recommended Values of the Fundamental Physical Constants: 2006" (PDF). Reviews of Modern Physics. 80 (2): 633–730. arXiv:0801.0028. Bibcode:2008RvMP...80..633M. doi:10.1103/RevModPhys.80.633. Archived from the original (PDF) on 1 October 2017. Direct link to value.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Peter M. Schuster: From Curiosity to Passion. Loschmidt's Route from Philosophy to Natural Science. In: Wilhelm Fleischhacker, T. Schönfeld (Hrsg.): Pioneering Ideas for the Physical and Chemical Sciences. Proceedings of the Josef Loschmidt symposium, held June 25–27, 1995, in Vienna, Austria. Plenum Press, New York 1997, ISBN 0-306-45684-2.
- Peter M. Schuster: Schöpfungswoche Tag zwei – Joseph Loschmidt zur Huldigung. Living Edition, Pöllauberg 2004, ISBN 3-901585-04-4 (Poem, mit Federzeichnungen von Helmut Krumpel, sowie Zeittafel, Liste der publizierten Abhandlungen Loschmidts und Bibliographie).
- Alfred Bader: Josef Loschmidt, the Father of molecular modelling. In: Royal Institution Proceedings. Volume 64, S. 197–205.
- Alfred Bader, Leonard Parker: Josef Loschmidt: Physicist and Chemist. OCLC 841944406.
- Mathias Luger: Die Entwicklung der chemischen Institute der Universität Wien im 20. Jahrhundert. Diplomarbeit. 13. Juli 2011, S. 20–23.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Johann Josef Loschmidt.- Sonderpostmarke Josef Loschmidt im Österreich Lexikon
- www.loschmidt.cz (englisch)
- Stammbaum von Josef Loschmidt auf myheritage.com
|