Judinnan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Scenbild för femte akten vid uruppförandet 1835.

Judinnan (franska: La juive) är en grand opéra i fem akter med musik av Jacques Fromental Élie Halévy och ett originallibretto av Eugène Scribe.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Halévy hade som så många andra blivit sporrade att skriva en Grand opéra efter Meyerbeers framgång med Robert och för att lyckas var man tvungen i hans stil som kanske var lite opersonlig, men Halévy lyckades behålla sin personlighet och visar sin särart i judiska påskritualen som han skrev på ett mångfacetterat sätt eftersom Halévy själv var jude.

Scribe hade från början erbjudit Rossini texten men avböjde och vände sig sen till Halévy vilket säkrade honom en plats i operahistorien. Halevy skrev Eléazars parti med tenoren Adolph Nourrit i åtanke och den blev sedan ett av Carusos glanspartier. Den aria som nu för tiden spelas mest är Elázars Rachel, quand du seugneur la grace tutélaire, vilket är operans mest berömda nummer.

Operan uruppfördes den 13 februari 1835 på Opéra i Paris. Premiären blev Halévys största succé och räknas som hans mästerverk och representerar Grand opéra-genren på ett närmast fulländat sätt och den blev snabbt ett repertoarverk. Liksom Meyerbeers operor innehåller även Judinnan masscener, till exempel tredje aktens final där man vid uruppförandet hade hästar på scenen och 300 personer i kör och statister.

Den spelades regelbundet fram till 1930-talet. Därefter var den bortglömd för att få en renässans på 2000-talet då den har uppförts på flera stora scener.

Den svenska premiären ägde rum i Göteborg 1864 och på Stockholmsoperan den 5 juni 1866.[1]


Cornélie Falcon som Rachel 1840

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Eléazar, en jude och guldsmed (tenor).
  • Rachel, hans dotter (sopran).
  • Sigismond/Sigismund, Tysk-romersk kejsare (stum roll).
  • Léopold, riksföreståndare (tenor).
  • Prinsessan Eudoxi, kejsarens brorsdotter (sopran).
  • Kardinal de Brogny (bas).
  • Ruggiero, stadsfogde (bas).
  • Albert, officer i den kejserliga livvakten (bas).
  • Två män ur folket (tenor och bas)
  • Kejsarens härold (bas)
  • Kejsarens kammarherre (bas)
  • Kejserlig officer (tenor)

Borgare, judar, hovfolk, präster, officerare och soldater.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operan utspelas i Konstanz år 1414 och handlar om den omöjliga kärleken mellan en kristen man och en judisk kvinna. Både librettisten och komponisten var själva judar och tolerans var ett ämne de ofta berörde. Man har velat se verket som ett försök att förbättra judarnas ställning i dåtidens Frankrike. Samtidigt visar en läsning av texten att Elézar framställs klischéartat som hemlighetsfull, hämndlysten och materialistisk. Samtida recensioner noterar verkets liberala tendens och antiklerikalism, men inte dess judiska tema.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  • Conway, David (2012). Jewry in music : entry to the profession from the Enlightenment to Richard Wagner. New York: Cambridge University Press. Libris 12478147. ISBN 978-1-107-01538-8 
  • Fromental Halévy : La juive : dossier de presse parisienne (1835). Saarbrücken: Galland. 1987. Libris 7001400. ISBN 3-925934-02-2 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948-1952. sid. 141 (Del 3). Libris 8198860 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia