Jul i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jul i Sverige
Christmas tree in Sweden.jpg
Typ kristen högtid, starka icke-religiösa inslag
Datum 25 december
Geografi och firare stora delar av Sveriges befolkning
Period gammal tradition
Anledning Bibelns berättelser om Jesu födelse i Betlehem
Traditioner jultomte-julbock, julklappar, julmat, julgodis, Gudstjänster, julsånger,lekar, ljus
Allmän helgdag Sverige
Allmän flaggdag Sverige
Andra namn Kristusmäss
Relaterat advent, Lucia

Julen i Sverige är officiellt en kristen tradition, som firas till minne av Jesu födelse. Det allmänna julfirandet kulminerar i Sverigejulafton den 24 december, även om hela perioden från första advent och framåt präglas av förberedelser inför julfirandet. Enligt traditionen dansas julen utTjugondedag Knut den 13 januari ("Tjugonde dag Knut dansas julen ut"). Att julfirandet kulminerar just på julaftonen står i kontrast till exempel traditionen i USA och Spanien, där det är juldagen (25 december) som är den stora dagen.

Före kristnandet firade man i Sverige julblot för att hylla de korta midvinterdagarna. Julblotet inföll i mitten av januari och i takt med att Sverige kristnades förlorade julblotet sin status. En del av de hedniska traditioner fortlever dock i förkristnad form inom julen. För många svenskar är julen numera dock snarare en kulturell tradition än en religiös högtid. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800- och 1900-talen.

Julens kalender[redigera | redigera wikitext]

Särskilda datum[redigera | redigera wikitext]

Enligt kristen synvinkel är den viktigaste tiden perioden från juldagen fram till Trettondedag juls den 13 januari då man firar Jesu dop, numera flyttat till söndagen efter trettondagen, men julen pågår enligt kyrkoåret egentligen till och med Kyndelsmässodagen, 2 februari, även om Svenska kyrkan har flyttat det till närmast liggande söndag. I det sekulära svenska samhället firas jul under hela adventstiden, med julafton som höjdpunkt. Under annandag jul brukar svenska bandyserier spela full omgång, och flera andra svenska sportserier har kopierat annandagsbandyns koncept. Mellan annandag jul och nyårsafton infaller de så kallade mellandagarna.

Dagarna runt jul[redigera | redigera wikitext]

Tiden från och med den fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där söndagarna är markerade som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent.

I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul. Tredjedag och fjärdedag jul avskaffades genom förordning den 4 november 1772.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Mat vid julbordet. Olika sorters sill.

Julfirandet i Sverige har inslag från hedniska, kristna, nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt. I och med Sveriges kristnande kring mitten av 1100-talet började de kristna och hedniska traditionerna av blandas. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1800-talet och 1900-talet. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige. Under 1800-talet blev det allt vanligare med julgran i de borgerliga hemmen och man börjar importera tyska julgransprydnader. I Ersta diakonianstalt i Stockholm började man 1870 att varje söndag i advent tända sju ljus i en gran. Under 1920- och 1930-talen ersattes adventsgranen med adventsljusstaken som har fyra ljus.

Vanliga seder[redigera | redigera wikitext]

Julen är förknippad med Lucia, julklappar, pepparkaksbak och julmat, och man brukar städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka knäck och annat julgodis, ta fram julprydnader och klä en gran. På julaftonskvällen går många på midnattsmässa, eller på julotta på juldagsmorgonen. Julen 2010 var det 266 personer som besökte midnattsmässan och åtminstone 240 personer som besökte julottan i Umeå.[1] Julen 2007 besökte 650 personer midnattsmässan i Caroli kyrka i Borås.[2]

Julgran[redigera | redigera wikitext]

Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp i Sverige. Under 1800-talet blev det allt vanligare med julgran i de borgerliga hemmen och man börjar importera tyska julgransprydnader.[3] I dag kläs den oftast dagarna före julafton. I Ersta diakonianstalt i Stockholm började man 1870 att varje söndag i advent tända sju ljus i en gran. Under 1920- och 30-talen ersattes adventsgranen med adventsljusstaken som har fyra ljus. Det har sedermera blivit vanligt att kyrkor också har en klädd gran vid altaret, som ska symbolisera Livets träd i Paradiset.[4]

2010 uppskattades att var femte julgran i Sverige stulits. [5]

Julklappar[redigera | redigera wikitext]

Julklappar under en julgran

Julklappar började delas ut under 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan, ofta tillsammans med ett skämtsamt eller elakt rim, genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget till ordet "julklapp". Under 1700-talet började man skriva vänliga rim till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Ofta delade man ut nyårsgåvor istället för julgåvor. På julen var man istället extra givmild mot de som hade det sämre, såsom drängar och pigor, fattiga, och djur. Nyårsgåvan och julgåvan, den lite elakare, kom sedermera att sammanslås till julklappar.[6] Under 1700-talet bredde sig traditionen ut att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare. Firandet av Sankt Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen, men julbocken levde vidare som julsymbol. Under 1800-talet blev pepparkakor och glögg en del av den svenska jultraditionen och färgen röd bli viktig. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar och svenskarna börjar skicka julkort. Kring mitten av 1900-talet börjar speciella julfrimärken att ges ut. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av Sankt Nikolaus/amerikanska Santa Claus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten, vilken tog över julklappsutdelningen.

Julmat[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Julmat

I särklass bland julmaten står i Sverige julaftonens julbord, vilket dessutom serveras lång tid före julen på restauranger. Julbordet består av många olika matvaror. Rätter baserade på griskött dominerar, såsom julskinka, julkorv (ibland i form av grynkorv), sylta, köttbullar, stekt prinskorv och dopp i grytan. Därtill är olika fiskrätter vanliga, inte minst inlagd sill men också lax och lutfisk, till vilken vit sås inte är ovanlig. Julbordet kan inledas med snaps och med mumma eller julmust som måltidsdryck.

Även risgrynsgröt, rundkornigt ris långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts i juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel. Den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsedde mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva. I det gamla svenska bondesamhället var det viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus, avsett för att hålla hustomten på gott humör. Av risgrynsgröten som blir över görs Ris à la Malta.

Julen i media[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet har först radio och sedan även TV fått en betydande roll för julfirandet och även elektriskt ljus används i stor utsträckning. 1932 lanserades den första adventskalendern i papp och 1939 lanserades den första elektriska adventsljusstaken. 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången i SVT på julafton, vilket sedan blivit en tradition klockan 15:00 varje julafton. Samma år slog julstjärnan igenom som julblomma. Senare har även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton blivit en tradition i SVT. 1957 sändes Sveriges Radios julkalender för första gången, och 1960 hade julkalendern i Sveriges Television sändas. 2003 införde SVT ett roterande julvärdssystem.

Andra traditioner[redigera | redigera wikitext]

Andra traditioner är julskyltningen som, nuförtiden, startar redan i november, med tillhörande annonskampanjer. Därtill kännetecknas den svenska julen av en rad skilda traditioner och företeeler, till exempel julmusik, lussekatter och pepparkakor, julmust och julöl, julpyssel, jultidningar och julstädning.

Jultrafik[redigera | redigera wikitext]

Julen är en av Sveriges stora trafikhelger, och olycksrisken ökar.[7]

Jul och välgörenhet[redigera | redigera wikitext]

Bland andra Snowstorm och Thorleifs har skildrat julen ur hemlösas perspektiv i Brunnsparken, Göteborg.

Jul är i Sverige en familjehögtid. Julen har som en följd av det blivit en mindre trevlig helg för somliga människor som är ensamstående eller marginaliserade. I mindre orter är de flesta restaurangerna stängda under julhelgen, även på julafton, trots att det inte är en röd dag. Julen är också en tid då många människor ägnar sig åt välgörenhet.[8] Flera ideella organisationer engagerar sig extra under julen och erbjuder ensamma, hemlösa och socialt utslagna lite julstämning genom att anordna julbord med skänkta livsmedel, kanske åtföljt av lite underhållning. Julsången "Jul", känd genom Snowstorm och Thorleifs, ser julen utifrån de hemlösas perspektiv, precis som "Nu släckas tusen människoliv", vilket är Ebba Gröns tolkning av "Nu tändas tusen juleljus" från 1980.[9]

Svenskars jul utanför Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hawaii i juletider under 1920-talet. Svenska sjömäns julfirande utanför Sverige var fram till 1970-talet vanligt motiv i svenska julsånger.

Fram till 1970-talet handlade många svenska julsånger om svenska sjömän som i juletider satt ute på båtarna runtom i världens hamnar och längtade hem till Sverige, eller om svenska Amerikamigranters längtan till Sverige. Sedan slutet av 1970-talet har många svenskar dock struntat i den traditionella svenska julen, och lämnat Sverige i ett flygplan för en semestertur till varmare breddgrader, till exempel Asien, Karibien eller Sydeuropa. Ibland klär de en palm som julgran.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Midnattsmässan piggare än julottan”. GP. 23 december 2011. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.808032-midnattsmassan-piggare-an-julottan. Läst 24 december 2012. 
  2. ^ Midnattsmässa - en favorit i juletid”. BT. 23 december 2008. http://www.bt.se/nyheter/boras/midnattsmassa---en-favorit-i-juletid(1052134).gm. Läst 23 december 2012. 
  3. ^ ”Julgranens historia”. Jul igen. http://www.jul-igen.nu/historia.htm. Läst 22 december 2009. 
  4. ^ Gunilla Gren. ”Julgranens historia och innebörd”. Christkindl`s Weinachtsseiten. http://www.katoliknu.se/html/liturgi_julgr.htm. Läst 22 december 2009. 
  5. ^ Sara Sällström (23 december 2010). ”Var femte julgran stulen”. Sveriges Radio P4 Norrbotten. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=4257167. Läst 25 december 2010. 
  6. ^ ”Julklapparnas historia”. Fira jul. http://www.firajul.nu/index.php/julenstraditioner/julklappar. Läst 22 december 2009. 
  7. ^ Nokian Tyres (14 december 2011). ”Intensiv jultrafik i sikte – bra vinterdäck ökar säkerheten”. Presskontakt. http://archive.is/qwzQ. Läst 17 december 2011. 
  8. ^ Karin Thunberg (24 december). ”God i jul”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_381534.svd. Läst 27 december 2007. 
  9. ^ ”Schlagers julsingel”. Svensk mediedatabas. 1980. http://smdb.kb.se/catalog/id/001441372. Läst 12 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]