Julita gård
Julita gård är en herrgård vid sjön Öljaren i Julita socken i Katrineholms kommun, Södermanland. Gården som omfattar cirka 2 200 hektar mark (bland andra Tåkenöarna, Väsbyön och Bergaön i Hjälmaren och mer än 360 byggnader ägs sedan 1944 av Nordiska museet.
Innehåll |
[redigera] Historik
Troligen var Julita gård en stormannagård redan under vikingatiden. På gården finns en runsten, Sö Fv1973;189 från 1000-talet och i Oxhagen ca 1 km från Stora huset har man funnit resterna av ett vikingatida platåhus. [1]
Omkring 1180 blev Julita gård platsen för Julita kloster när kung Knut Eriksson delvis skänkte, delvis bytte Julita till cisterciensorden. Bytesdokumentet är ett av de äldsta bevarade dokumenten som utfärdats i Sverige och beskriver bl a godset utsträckning från "hamnen Hjälmarsund" till "öarna som kallas Thopthuth" (d v s Tåkenöarna). [2] [3]
Julita gods bildades vid reformationen när Julita kloster stängdes. Godset omfattade då förutom Julita gård även egendomarna Forsby, Äs och Fogelstad. Det omfattade hela Julita socken förutom godset Gimmersta.
Godset förlänades till Olof Arvidsson (Stenbock) och 1564 till Jöran Persson. Det tillföll 1569 hertig Karl, som tidvis bodde där. Gustav II Adolf förlänade det 1622 till sin mor, änkedrottning Kristina. Efter hennes död 1625 överläts det till den österrikiske artilleriöversten Melchior Wurmbrandt och därefter till Paul Khevenhüller. Paul Khevenhüllers dotter var gift med Mattias Palbitzki och därmed kom Julita gård att ägas inom släkten Palbitzki.[4]
Den siste baronen Palbitzki dog 1851. Godset ärvdes då av hans syskonbarn och syskonbarnbarn, Lewenhaupt och von Oelreich, änkan Beata Palbitzki hade besittningsrätt till godset fram till sin död 1872. Arvingarna sålde Julita 1876, något förminskat, till grosshandlare Johan Bäckström. Hans son Artur Bäckström donerade efter sin död 1941 egendomen till Nordiska museet, som tillträdde ägandet 1944. [5]
[redigera] Julita gård idag
Till Julita gård, där Sveriges Lantbruksmuseum ligger, kommer många turister på somrarna för att gå uppleva miljön, se på utställningarna eller bara för att gå i trädgården. Nordiska museets arbete med att bevara historiskt växtmaterial är koncentrerat till Julita och här finns också klonarkiv för olika växter, bland annat äpplen, päron, humle och rabarber. Vid Julita gård finns också Arthur Bäckströms friluftsmuseum "Julita skans".
[redigera] Referenser
- ^ Katrineholms-kuriren 29 augusti 1994, Sörmlandsbygden 15 september 1994
- ^ http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2453&refid=8005
- ^ Svenska medeltidsbrev, Inger Larsson, 2003
- ^ Julita- en guide till Sverige lantbruksmuseum, s 14 ff, 1998
- ^ Fataburen 2011, s 150
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Julita gård.
- Julita gård, Nordiska museet
- Julita gård, Katrineholms kommun
- Julita 3 i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1910)
