Julius Krohn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julius Krohn.

Julius Leopold Fredrik Krohn, född den 19 februari 1835 i Viborg, död den 28 augusti 1888 i Viborg, forskare i litteratur och folkdiktning; professor i finska språk och litteratur vid Helsingfors universitet 1885–1888. Han var far till Aino Kallas och Kaarle och Ilmari Krohn. Dottern Helmi Krohn (1871–1967) var gift med E.N. Setälä; hon var författare till biografin och memoaren Isäni Julius Krohn (1942).

Diktaren[redigera | redigera wikitext]

Julius Krohn var även diktare med pseudonymen Suonio, ett finskklingande namn som fanns bland de fennomanska solidaritetskraven: Överklassen skulle inte bära namn som genom sitt språk framhävde skillnaden till folket. Redan på 1870-talet hade några föregångsmän bytt namn, men av större betydelse blev att bemärkta författare och skriftställare hade använt finska former av sina namn som författarnamn: Aleksis Kivi (Stenvall), Oksanen (August Ahlqvist), Yrjö Koskinen (Georg Forsman) och Suonio, liksom att de sista adlade hade antagit finska namn (Wuorenheimo och Soisalon-Soininen). Namnförfinskningar var ett medelklassfenomen; bland arbetarklassen kom svenska namn att bestå.[1]

Julius Krohn ändrade inte sitt namn helt. Han började sin bana som lyriker i idealistisk anda i Runebergs fotspår: Runoelmia Suoniolta (1865), som rediverades i följande upplagor. Tillsammans med August Ahlqvist säkrar han diktningens ställning på 1860-talet. Krohn utgav tidskrifterna Maiden ja merien takaa (1864–1866) och Suomen Kuvalehti (1873–1880) och avfattade berättelser ur Finlands historia. Krohn var en av pionjärerna i forskning om finsk litteratur och folkdiktning. Han skapade ett geografisk-historiskt forskningsmetod vilken han som bas för sina analyser av Kalevala - han sökte därmed identifiera historiska teman och deras geografiska ursprung.[2] En del av hans verk publicerades av sonen Kaarle Krohn.

Julius Krohn översatte mycket till finska.

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

  • Kertomuksia Suomen historiasta (4 bd, 1869-78)
  • Suomalaisen virsikirjan historia (1880)
  • Suomalaisen kirjallisuuden historia
    • del 1, 1883-85
    • del 2, 1900-02
    • del 3, Suomen kirjallisuuden vaiheet, 1897
  • Kullervon runot (1882)
  • Kalevalan esityöt (3 bd, 1891-95, med A.A. Borenius-Lähteenkorva)

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Finlands historia, 1996
  2. ^ Frog: Revisiting the Historical-Geographic Method(s). I: Lukin, Karina, Frog & Sakari Katajamäki (red.), Limited Sources, Boundless Possibilities. Textual Scholarship and the Challenges of Oral and Written Texts. A special issue of RMN Newsletter No 7, December 2013.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Finlands historia, 3 (1996)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]