Julius Oppert

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julius Oppert.

Julius (Jules) Oppert (tyskt uttal å'ppert, franskt åppär), född 9 juli 1825 i Hamburg, död 21 augusti 1905 i Paris, var en fransk orientalist och en av kilskriftsforskningens främsta grundläggare. Han var bror till Gustav Salomon Oppert.

Oppert, som hade judiska föräldrar, studerade först juridik i Heidelberg, sedan orientaliska språk i Bonn, Berlin och Paris samt erhöll plats som lärare i tyska vid lyceum i Laval, sedan i Reims. Han var redan berömd genom arbeten med de persiska kilskrifterna när han 1852 skickades av Institut de France som ledare för en stor vetenskaplig expedition till Mesopotamien, som varade i tre år. Han utnämndes 1857 till professor i sanskrit vid kejserliga biblioteket i Paris. För sin assyriska grammatik erhöll han 1863 Franska institutets stora pris (20 000 francs) och utnämndes 1874 till professor i assyriologi vid Collège de France. Från 1884 redigerade han med Eugène Ledrain Revue d'assyriologie.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Expedition scientifique... en Mésopotamie (två band, 1857–1864)
  • Histoire des empires de Chaldée et d'Assyrie d'aprés les monuments (1866)
  • Grammaire sanscrite (1859; andra upplagan 1864)
  • Elements de la grammaire assyrienne (1860; andra upplagan 1868)
  • La chronologie biblique (1870)
  • "Inscriptions of the Persian monarchs" (i Records of the Past, IX, 1877)
  • Le peuple et la langue des médes (1879)
  • Les fastes de Sargon (tillsammans med Joachim Menant) (1863)
  • Documents juridiques de l'Assyrie et de la Chaldée (1877).

Källor[redigera | redigera wikitext]