Julius Weizsäcker

Julius Weizsäcker
Julius Weizsäcker, 1889.
Född	13 februari 1828 Öhringen, Tyskland
Död	3 september 1889 (61 år) Bad Kissingen
Medborgare i	Tyskland
Utbildad vid	Tübingens universitet
Sysselsättning	Historiker, universitetslärare
Arbetsgivare	Humboldt-Universität zu Berlin Göttingens universitet Tübingens universitet Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg
Barn	Heinrich Weizsäcker (f. 1862)
Föräldrar	Christian Ludwig Friedrich Weizäcker Sophie Rössle
Släktingar	Carl Heinrich Weizsäcker (syskon)
Redigera Wikidata

Ludwig Friedrich Julius Weizsäcker, född den 13 februari 1828 i Öhringen, död den 3 september 1889 i Bad Kissingen, var en tysk medeltidshistoriker, bror till teologen Karl Heinrich Weizsäcker, far till konsthistorikern Heinrich Weizsäcker.

Julius Weizsäcker, som var elev och medarbetare till Leopold von Ranke, tog sin habilitation 1859 och var verksam som privatdocent i Tübingen innan han 1860 blev medarbetare vid den historiska kommissionen i München. År 1864 blev han professor i Erlangen, 1867 i Tübingen, 1872 i Strassburg, 1876 i Göttingen och 1881 i Berlin.

Bibliografi (i urval)

• Der Kampf gegen den Chorepiskopat des fränkischen Reiches im 9. Jahrhundert. Tübingen 1859
• Der Rheinische Bund von 1254. Freiburg (1879)

På uppdrag av den historiska kommissionen i München utgav han mellan 1867 och 1888 sex band av tyska riksdagsakter från Wenzels och Ruprecht I:s regeringstid.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.