Julmusik

Ett brassband i Wales som spelar julmusik.

Julmusik kallas musik som sjungs och spelas vid jul, samt vanligtvis handlar om densamma.

Julmelodierna återfinns inom många olika stilar, som folkmusik, pop, rock, dansbandsmusik, hårdrock, heavy metal och visor. Julmusik kan vara sakral, som handlar om Jesu födelse i Betlehem, eller profan som handlar om till exempel jultomte och julgran. "Nu tändas tusen juleljus" är ett exempel på en sakral julsång, medan "Raska fötter" är ett exempel på en profan julsång. Vissa julsånger, till exempel "När det lider mot jul" ("Det strålar en stjärna"), kombinerar profant och sakralt jultema.

Vissa sånger som inte nämner ordet jul, innehåller ord och namn som starkt förknippas med julen, till exempel gran, gröt, Jesusbarnet, och tomte, på Norra halvklotet ibland även ljus, samt snö, mörker och kyla utomhus. Dessa ord har gjort många av dessa sånger vanliga i juletider. Exempel på sådana är "När ljusen tändas därhemma" ("When It's Lamp Lighting Time in the Valley") och "Tomtegubben som hade snuva". Vissa julsångers texter utspelar sig bara i juletider, men beskriver inte firande och traditioner. Exempel på sådana sånger är "Last Christmas" och "It Must Have Been Love (Christmas for the Broken Hearted)".

Eftersom julen är den största högtiden i många länder är julmusik den största säsongsbundna musiken. Andra högtider, som pingst och påsk, saknar kommersiell marknadsföring av liknande säsongsbunden musik.

Julsånger i Sverige

Advents- och Luciasånger räknas oftast också som julsånger i Sverige, då de alla är närliggande decemberhögtider.

I Sverige räknas ofta även adventssånger, luciasånger och nyårssånger som julsånger, eftersom advent och Lucia firas strax före jul, och nyår kort efteråt. Alla sånger som är vanliga i juletider är inte "strikta" julsånger, eftersom ordet "jul" inte alltid används i dem. Ett sådant exempel är danslekar såsom "Karusellen", som även används bland annat vid dans kring midsommarstången.

Tidigare fanns i Sverige många julsånger om sjömän och svenska migranter som vistades långt utanför Sveriges gränser, som Jul i främmande hamn och Sjömansjul på Hawaii. Numera är båt ett mindre vanligt färdmedel på långa distanser, ofta ersatt av flygplan, vilket gjort sådana julsånger allt mindre vanliga från 1970-talet och framåt. Istället tas drömmen om världsfred ofta upp i juletider, och om uteliggare, som i Jul av bland andra Ralf Peeker och Thorleifs. Under 2000-talets första decennium har global uppvärmning uppmärksammats mycket i media, och julbaserade sånger på temat har skrivits, som kontrast till Norra halvklotets traditionella sånger om "vit jul". Bland sådana finns bland annat Stackars lilla tomten av Markoolio & Rob 'n' Raz 2001 och Borta bra men hemma bäst av Magnus Uggla på albumet "Pärlor åt svinen" 2007.

I Sverige under 1900-talet har man kombinerat de traditionella julsångerna med nytillkomna, och man har även översatt julsånger till svenska, framför allt från engelskan. Många dansband/dansbandsartister och popgrupper/popartister brukar under sin som grupp/artist aktiva tid ge ut en eller flera julskivor.

Kända julsånger

Här är exempel på i den svenska kulturkretsen traditionellt sjungna advents- och julsånger

Titel	Musik	Text
Bereden väg för Herran	Trad.	Frans Michael Franzén
Betlehems stjärna (Gläns över sjö och strand)	Alice Tegnér	Viktor Rydberg
	Ivar Widéen
Ett barn är fött på denna dag	Trad.	Johan Olof Wallin
Gören portarna höga (Psalm 24)	Gunnar Wennerberg	Gunnar Wennerberg
Hosianna, Davids son	Georg Joseph Vogler	Bibeln (Matteusevangeliet 21:9)
Jul, jul, strålande jul	Gustaf Nordqvist	Edvard Evers
O helga natt	Adolphe Adam	Placide Cappeau
Julvisa (Giv mig ej glans)	Jean Sibelius	Zacharias Topelius
När det lider mot jul	Ruben Liljefors	Jeanna Oterdahl
När juldagsmorgon glimmar (Psalm 121)	Tysk trad.	Abel Burckhardt
Nu tändas tusen juleljus	Emmy Köhler	Emmy Köhler
Stilla natt, heliga natt (Psalm 114)	Franz Gruber	Joseph Mohr

Julsånger i den anglikanska kyrkogemenskapen

I den anglikanska kyrkogemenskapen kallas kortare julsånger (oftast med kristet innehåll) för Christmas carols. Flera av sångerna har även spritts utanför den anglikanska världen. I modern svensk jultradition ingår numer till exempel Dagen är kommen, Vid Betlehem en vinternatt och Lyss till änglasångens ord.

Julskivor

Med "julskiva" menas vanligtvis en CD-skiva eller grammofonskiva med bara julsånger på. Även sådana kassettband går ibland under denna benämning. Julpotpurri är ett vanligt inslag på julskivor som innebär att flera gamla sånger, oftast ringlekar, ligger på samma spår på skivan. Under grammofonskivornas och kassettbandens tidevarv, fram till ungefär 1990, släpptes julskivor på LP och kassettband, där ena sidan ofta bestod av jullekar, avsedda för "dans kring granen", medan andra sidan hade kristna julsånger.

Externa länkar

• Julsånger