Jumilhac-papyrusen

Från Wikipedia
Översiktskarta över 17.e, 18.e och 19.e nome

Jumilhac-papyrusen är ett papyrusfynd från antikens Egypten och innehåller texter ur den tidiga egyptiska mytologin.[1] Manuskriptet dateras till cirka 350-talet f.Kr. och förvaras idag på Musée du Louvre i Paris.

Manuskriptet[redigera | redigera wikitext]

Jumilhac-papyrusen är en stor papyrusrulle om 23 ark med en sammanlagd längd på cirka 9 meter.[1][2] Texten är skriven i hieroglyfer.[3]

Texten beskriver den egyptiska mytologin främst i områden kring det 17.e, 18.e och 19.e nome (administrativ indelning i det Gamla Egypten) i Övre Egypten. Papyrusen antas vara nedskriven under den sena perioden av den ptolemaiska perioden kring Egyptens trettionde dynasti eller under den tidiga perioden av den grekisk-romerska perioden av präster som gick igenom gamla,[1][2][4][5] delvis fragmenterade, papyrusark från det Gamla riket i Forntida Egypten och som ville bevara de gamla legenderna och traditionerna.

Manuskriptet ger en stor inblick i bakgrunden till dåtidens egyptiska religion och mytologi.[6][2]

Papyrusen beskriver bland annat Seth lemlästning av brodern Osiris, Neftys halshuggning av Hathor, utförlig bakgrund av Anubis och en rad andra gudar. [3][7][8][9]

Manuskriptet omfattar även en rad erotiska texter och bilder.[10][11] [5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det är inte känt när och hur papyrusen upptäcktes men den donerades till Musée du Louvre år 1945 av familjen Jumilhac där tidigare släktingar tjänstgjorde i Egypten under Napoleon III.

1961 publicerade franske Jacques Vandier en översättning i boken "Le papyrus Jumilhac" utgiven av franska Centre national de la recherche scientifique.[6][12]

Manuskriptets arkivnummer på Musée du Louvre är E 17110.[1][12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Égypte antique (läst 10 juli 2010)
  2. ^ [a b c] Persée revues scientifiques (läst 10 juli 2010)
  3. ^ [a b] Oriental Institute, University of Chicago Arkiverad 16 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  4. ^ Clusius Foundation Arkiverad 8 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  5. ^ [a b] Journal of Near Eastern Studies, University of Chicago (läst 10 juli 2010)
  6. ^ [a b] JSTOR.org (läst 10 juli 2010)
  7. ^ Reshafim.org Arkiverad 25 september 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  8. ^ Egypte-antique.org Arkiverad 9 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  9. ^ Egypteantique.ifrance.com Arkiverad 17 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  10. ^ Obstetrical & Gynecological Survey (läst 10 juli 2010)
  11. ^ Université de Fribourg Schweiz Arkiverad 7 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 juli 2010)
  12. ^ [a b] Open Library.org (läst 10 juli 2010)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]