Junkers Ju 87

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Junkers Ju 87 över Polen 1939

Junkers Ju 87 Stuka, tyskt lågvingat stridsflygplan från andra världskriget. Tillverkare var Junkers Flugzeug und Motorwerke AG.

Framtagandet av Junkers Ju 87 kom till efter att Ernst Udet varit i USA 1931 och där provflugit en Curtiss F6 störtbombare. Han köpte med stöd av den nazistiska regeringen 1933 två flygplan med tanke på att använda dem i sina flyguppvisningar. Tillsammans med Wolfram von Richthofen, utvärderade han flygplanen för Reichsluftfahrtministeriums (RLM) räkning. von Richthofen blev inte övertygad om att störtbombtekniken var en bra lösning för det nya Luftwaffe, men med stöd av Hermann Göring lyckades Udet få möjlighet att driva projektet med störtbombare vidare. En förfrågan sändes 1935 ut till flygindustrin om tillverkning av lämpliga flygplan. Tre fabriker, Arado, Heinkel och Junkers, erbjöd sig att ta fram tvåsitsiga provflygplan för utvärdering.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Konstruktionen av Ju 87 var redan igångsatt 1934 av konstruktören Hermann Pohlmann, som arbetade med en ersättare för Heinkel He 50. Mycket av grundkonstruktionen för Ju 87 hämtades från en tidigare konstruktion Junker K 47. K 47 var en militär version av det civila flygplanet K 48, vilket byggdes hos flera av Junkers filialer utanför Tyskland, däribland AB FlygindustriLimhamn utanför Malmö. För att Tyskland skulle kunna kringgå bestämmelserna i Versaillefördraget efter första världskriget skedde ombyggnaden av K 48 till K 47 hos AB Flygindustri, där också byggandet av den på K 47 baserade första prototypen av Ju 87, som blev kallad Ju 87 V1 (Versuchsflugzeug 1), skedde. Detta flygplan togs över till Tyskland under 1935 för vidare utveckling. Prototypflygplanet flög den 17 september 1935 med Willi Neuenhofen som testpilot. Flygplanet var utrustat med en Rolls Royce Kestrel-motor eftersom det tänkta motoralternativet Jumo 210 inte fanns tillgängligt. Flygplanet var försett med dubbla fenor på kanterna av stabilisatorn. 24 januari 1936 havererade Neuenhofen under en provdykning. Neuenhofen och en konstruktör omkom vid haveriet.

Ju 87A[redigera | redigera wikitext]

En månad senare blev det andra provflygplanet klart. Bakpartiet var omkonstruerat med en fena placerad centralt över stabilisatorn som på Ju K 47, samt med den nu tillgängliga Jumo 210-motorn. Ytterligare två provflygplan tillverkades och de utvärderades av Udet under försommaren 1936 tillsammans med Heinkels förslag He 118. Udet förordade ett köp av Heinkel, men efter att han havererade med en He 118 27 juli 1936 ändrade han åsikt och Ju 87 valdes som Luftwaffes nya störtbombare.

Totalt tillverkades tio Ju 87 i en förserie under hösten 1936, och på våren 1937 startades serietillverkningen av Ju 87A-1. Under hösten 1937 deltog tre Ju 87A-1 i Condorlegionen för att prova flygplanet i strid.

Ju 87B[redigera | redigera wikitext]

Sovjetiskt frimärke från 1960

1938 modifierades flygplanet med en Jumo 211Da-motor samt mindre ändringar av flygplanskroppen och vingarna. Flera olika varianter konstruerades för att flygplanet skulle kunna utföra olika uppgifter. Ju 87B-2/U2 utrustades med förstärkt pansar mot markeldgivning, medan Ju 87B-2/U4 försågs med skidor för landning på snö. Inga flygplan tillverkades för landning på vatten, men en version tillverkades med infällbara vingar för att användas på det planerade hangarfartyget Graf Zeppelin. När sedan projekteringen av hangarfartyget avbröts byggdes dessa flygplan om med fasta vingar. En luftdriven siren monterades dessutom på landställen.

Ju 87D[redigera | redigera wikitext]

Under Slaget om Storbritannien visade sig flygplanet var för långsamt och ett lätt mål för de engelska jaktplanen, varför en total omkonstruktion av Ju 87 inleddes. Flygplanskroppen gavs en bättre aerodynamisk utformning samt en nykonstruerad cockpithuv. Även motorutrustningen sågs över och planet försågs med den starkare Jumo 211J-motorn. Flygplanet blev bättre skyddat med pansarplåt och klarade även högre G-krafter. Ytterligare förbättringar infördes men RLM ansåg att typen inte längre var en krigsnödvändig konstruktion varför tillverkningen upphörde 1944.

Ju 87G[redigera | redigera wikitext]

Junkers Ju 87 G på östfronten

Ett antal Ju 87D konverterades för pansarbekämpning försedda med två BK 37 luftvärnskanoner och dessa användes främst på östfronten.

Eftersom Ju 87 inte längre klarade att lösa de nya kraven som ställdes vid fronttjänst, startade Junkers en helt ny konstruktion 1942 - Junkers Ju 187 som var försett med nykonstruerade vingar och infällbart landställ. Maxfarten skulle bli ca 100 km/h högre och lastförmågan skulle öka med ca 2 000 kg. RLM var inte intresserat och projektet lades ner 1943.

Några exemplar av Ju 87 tillverkades för andra länder. Japan och Ungern köpte vardera två exemplar. Under krigets gång överfördes exemplar även till allierade länders flygvapen. Bulgarien, Italien, Kroatien, Rumänien, Slovakien och Ungern erhöll alla Ju 87. Som enda flygvapen efter andra världskriget anskaffade Tjeckoslovakien Ju 87 och gav dem benämningen B37.

Totalt tillverkades 6 513 Ju 87 i 28 varianter.

Data[redigera | redigera wikitext]


Flygplansvarianter
Ju 87A Ju 87B Ju 87D Ju 87G
Typ Störtbombare Störtbombare Störtbombare pansarvärn
Besättning 2 2 2 2
Första flygning
I aktiv tjänst 1936-38 1938-41 1941-44 ombyggd Ju 87D
Varianter
Tillverkare Junkers Junkers Junkers Junkers
Generella egenskaper
Längd 10,8 m 11,1 m 11,1 m 11,1 m
Vingbredd 13,8 m 13,8 m 13,8 m 13,8 m
Höjd 3,90 m 3,9 m 3,9 m 3,90 m
Vingyta 31,90 m² 31,90 m² 31,90 m² 31,90 m²
Tomvikt 2 273 kg 2 760 kg 2 810 kg 3 600 kg
Lastförmåga
Maximal startvikt 3 324 kg 4 400 kg 5 720 kg 5 100 kg
Motor Junkers Jumo 210A Junkers Jumo 211D Junkers Jumo 211J-1
12 cylindrar
Junkers Jumo 211J
Motorstyrka 530 kW (720 hk) 883 kW (1 200 hk) 1 037 kW (1 410 hk) 1 037 kW (1 410 hk)
Prestanda
Maximal hastighet 310 km/h 340 km/h 354 km/h 344 km/h
Räckvidd vid maximal vikt 800 km 600 km 1 165 km 1 000 km
Transporträckvidd
Maximal altitud 9 430 m 8 100 m 9 000 m 7 500 m
Stigförmåga 3 000 m på 8,8 min 3 000 m på 14 min 3 000 m på 13,6 min
Kraft/viktförhållande
Elektronik
Elektronik
Beväpning
Kanoner / kulsprutor 1x7,92mm MG 17 (framåt)
1x7,92 mm MG15 (bakåt)
2x7,92mm MG 17 (framåt)
1x7,92mm MG 15 (bakåt)
2x7,92mm MG 17 (framåt)
1/2x7,92mm MG 81Z
2x7,92mm MG 17
2x37mm BK 37 (framåt)
1x2/7,92mm MG 81Z (bakåt)
Bomber 250 kg 500 kg vanligen:
1x250 kg
+ 4x50 kg
1 800 kg vanligen:
1x500/1 000 kg
+ 4x50 kg
Robotar
Raketer
Övrigt


Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Stuka är en kontraktion av Sturzkampfflugzeug; på svenska störtbombare.

Användes av[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]