Juoksengi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 66°33′57″N 23°50′33″Ö / 66.56583°N 23.84250°Ö / 66.56583; 23.84250
Juoksengi
Tätort
Polcirkelpassagen i Juoksengi
Polcirkelpassagen i Juoksengi
Land  Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Övertorneå kommun
Församling Övertorneå församling
Koordinater 66°33′57″N 23°50′33″Ö / 66.56583°N 23.84250°Ö / 66.56583; 23.84250
Area 105,79 hektar
Folkmängd 350 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,31 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Juoksengi
Postnummer 957 23
Riktnummer 0927
Tätortskod 8640
Juoksengis läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Juoksengis läge i Norrbottens län
SverigesLän2007Norrbotten.svg

Juoksengi är en tätort vid Torne älv i Övertorneå kommun, Norrbottens län. Norra polcirkeln, som passerar orten, har givit Juoksengi smeknamnet "polcirkelbyn". Juoksengi är en av de äldsta byarna i Tornedalen med, som by betraktat, anor ända från medeltiden. Men med ett antal stenåldersfynd som håleggad yxa (Hepokangas yxtyp daterad till 1.700 f.Kr) och sk norrbottniska hackor (Lampisenpää), finns bosättningar bevisade sedan 4000 år längs älvens dåvarande strandnivåer. Ytterligare fynd såsom en vikingatida järnyxa (på Piiloniitty äng), järnkniv(Heponiemi) tyder på kontinuerlig fortsatt bebyggelseetablering och på 1500-talet fanns det ett femtontal gårdar i byn. Juoksengi är en av Tornedalens typiska långsträckta byar. Trakten eller byn Juoksengi börjar i söder i Vanhaniemi och slutar i norr i Nivaranta strax söder om Svanstein. Benämningar på bydelarna som Niskanpää, Laheenpää, Nikunpää, Lampisenpää härrör sig från gårdsnamn vars ändelse -pää anspelar på respektive gårds del av byn d.v.s Niskanpää kan tydas som Niskas del av byn Juoksengi, Lampisenpää som Lampinens del av byn Juoksengi.

Byns namn[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika hypoteser om hur namnet Juoksengi, med finsk stavning Juoksenki, har uppkommit. En hypotes säger att byanamnet kommer från samiskans juoksa, båge, vilket torde syfta på att Torne älv har en böjd form söder om byn. Namnet Juoksengi, noterat i Jordaboken af Wästerbotten 1543 som Jwksenge och i andra gamla versioner som Juxengi, kan mera troligt likt byanamnet Matarengi, härledas från de stora naturängarna som dominerar byns omedelbara omgivning. De stora naturängarna Mäntysuo och Isosuo i Juoksengi, vilka uppodlats alltsedan boskapsskötseln introducerats i byn, har utgjort den helt avgörande resursen för byns huvudnäring.

Byanamnets förled ”juok” kan härledas från den dominerande bäck Juovojoki som i söder-väster avskär dessa naturängar. Bäck i det samiska språket heter ”johka”, som i finsk diftongiserad form får ett u före o, d.v.s juohk, juok. Juoksengi skulle således i sin helhet anspela på de nämnda dominerande bäcksängarna – m.a.o bäcksengi. Över huvud taget är de geografiska namnen i trakten så kallade kombinationsnamn. Inte sällan är språket i dessa kombinationsnamn samiska, västfinska och hälsingska vilket avslöjar vilka befolkningsgrupper som successivt etablerat sig mera permanent i trakten. Sålunda är byanamnet ett samisk-hälsingskt kombinationsnamn. Ett annat namn i byn Helsingintörmä är en hälsingsk-finsk kombination på samma sätt som Kattilakoski, Kättilforsen. Bergsnamnet Tuoruavaara å sin sida är ett samiskt finskt namn där förleden härleds från samiska doarras (på tvären) vilket också förklarar bergets väst-östliga sträckning på tvären mot det som är lokalt vanligt för bergen d.v.s nord-sydlig sträckning.

Byn på finska sidan om Torne älv heter också Juoksenki. De var samma by tills 1809, då de skildes åt av den nya riksgränsen.

Föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

Byaförening[redigera | redigera wikitext]

Juoksengi byaförening[2] som bildades 24 januari 1999 är mycket aktiv och anordnar flera årliga arrangemang; vintermarknad, firande av midvintersolståndet, dubbelt nyårsfirande, midsommarfirande, sommarmarknad och nationalälvdagen är några exempel på årligen återkommande aktiviteter i byn.

Ett ovanligt inslag är det traditionella dubbla nyårsfirandet över två tidszoner, We do it twice, ute på Torneälvens is. Där samlas turister, bybor och invånare från grannbyarna för att gemensamt fira både det finska och svenska nyåret. Traditionella inslag i firandet har blivit vinterbad i isvak, en "isbar", isdans med levande orkester och två fyrverkerier. Lägg därtill den extra krydda som naturen ger i form av gnistrande vit vinternatt som lyses upp av hundratals marschaller och stockeldar på älvisen.

Idrottsförening[redigera | redigera wikitext]

Byns fotbollsförening heter PSSF och är en sammanslagning av Idrottsföreningen Polcirkeln och Svansteins sportklubb, deras hemmaarena Polvallen återfinns intill Polcirkelhuset.

Vid berget Littisvaara, i den norra delen av byn, finns ett el-ljusspår och en skjutbana. Vintertid finns ofta flera längdåkningsspår dragna med utgångspunkt från Littisvaara.

Lokal tv-kanal[redigera | redigera wikitext]

Juoksengi har en lokal tv-kanal, Juoksengi-TV (JGI TV)[3], som producerar egna program som sänds ut på byns eget kabel-tv-nät. En förening bildades 1991 för ändamålet av byborna i samband med att man själva byggde upp tv-nätet i byn. Egna lokala sändningar har sedan starten bedrivits främst genom ideellt arbete, främst av Karl-Erik Taavo, men även med hjälp av bland andra Jonas Niska (som reporter).

Sändningar har handlat om vardagliga händelser i närområdet, men även rena dokumetärer har producerats genom åren. Årligen återkommande inslag är bland annat islossningarna i Torneälven som kan bli nog så dramatiska vissa år. Lokal-tv har även under en lång följd av år följt det lokala fotbollslaget PSSF:s framgångar i seriefotbollens Norra division III. Allt material är arkiverat och utgör i dag en ovärderlig dokumentation av vår nutidshistoria från och med 1991. Tekniken har under åren utvecklats från ren VHS/Video8 till dagens heldigitala produktionsmetoder och dataredigering av programmen. Även det gamla VHS materialet är idag digitaliserat för framtiden.

Juoksengi Sweden.jpg

Norra polcirkeln[redigera | redigera wikitext]

Föreningen Polcirkelns vänner som grundades den 1 februari 1996 med hemvist i byn, har som mål att sprida kunskap om och främja seriöst nyttjande av fenomenet polcirkeln. Föreningen har bland annat tagit fram ett polcirkelcertifikat, det enda av Lantmäteriverket godkända, som kan förvärvas i Juoksengi.

På platsen för polcirkelpassagen, vid södra infarten till byn, finns Polcirkelhuset som byaföreningen uppförde 2004. Här finns möjlighet till att stanna till och lära sig mer om polcirkeln och dess gradvisa förflyttning. Sommartid erbjuds möjligheter att äta en bit mat antingen i Polcirkelhuset eller i gourmetrestaurangen vid forsen Kattilakoski som ligger tre kilometer söder om polcirkeln.

Andra byggnader[redigera | redigera wikitext]

Kyrka[redigera | redigera wikitext]

Juoksengi kyrka, som ligger centralt placerad i byn, invigdes på kyndelsmässodagen den 2 februari 1963 av biskop Ivar Hylander. Klockstapeln som finns intill kyrkan uppfördes 1971 och kyrkobyggnaden kompletterades 1984 med en församlingssal.

Kyrkan ägs och förvaltas av Stiftelsen Juoksengi kapell. Den kyrkliga verksamheten bedrivs eljest mest av Övertorneå församling och Juoksengi fridsförbund.

Skolbyggnader[redigera | redigera wikitext]

Aktivitetshuset, som återfinns cirka 100 meter söder om kyrkan, uppfördes 1888 och var från början Juoksengis första skola. Därefter har huset bland annat använts som bönhus och som möteslokal innan den blev aktivitetshus 1993. I aktivitetshuset samlas mellan nio och tio vårdtagare från hela kommunen. Där lagar de mat och håller på med olika aktivitetsarbeten. De hjälper äldre med att klyva ved, klippa gräsmattor och annat.

Byns nuvarande skola finns cirka 100 meter väster om aktivitetshuset, har verksamhet för förskola och grundskolans låg- och mellanstadium. Vid skolan finns en ishockeyrink och en gymnastiksal där bland annat föreningen IF Polcirkeln Baskets många framgångsrika ungdomslag under åren har tränats i basketbollspel. Sommartid anordnas ofta bilbingo i anslutning till skolan.

Innan den nuvarande skolbyggnaden uppfördes på 1950-talet och efter att den första byggnaden hade blivit för liten, skedde undervisningen i en byggnad strax intill, som nu används som föreninglokal.

Företag[redigera | redigera wikitext]

Polcirkelns Lantgård AB, Juoksengi, lyckades tack vare stort engagemang, kunnande och tornedalsk 'sisu' övervinna de motigheter och prövningar som de ställdes inför vid planering och finansiering av projektet. De har skapat framtidstro i en gammal jordbruksbygd och på ett unikt sätt fått 189 ortsbor att teckna aktier i bolaget.

Lantgården uppmärksammades även när jordbruksminister Ann-Christin Nykvist gjorde ett studiebesök där 13 juni 2006.

Närbelägna orter[redigera | redigera wikitext]

Grannbyar är Svanstein i norr, Vyöni i väster och Juoksenki på finska sidan om Torneälven. Vanhaniemi,Maunu och Niskanpää i söder,liksom Hepokangas och Lampisenpää i norr hör i den geografiska fastighetsindelningen till Juoksengi, är således bydelar.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Juoksengi 1960–2010[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
819
1965
  
750
1970
  
628
1975
  
481
1980
  
444
1990
  
464 105
1995
  
460 107
2000
  
430 107
2005
  
401 107
2010
  
350 106

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Juoksengi byaförenings hemsida
  3. ^ Juoksengi-TV
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.