Jupiter (mytologi)

Jupiter (Leocares)

Jupiter (skrevs ivppiter när det begav sig) är gudarnas konung i romersk mytologi. I grekisk mytologi motsvaras han av Zeus. Hans hustru är Juno, med vilken han är far till Mars. Jupiter var staden Roms och den romerska statens särskilda beskyddare. Han var ursprungligen dagsljusets och himlens gud. Han ansågs i Rom som den främste guden som härskade över vädret, storm, blixt och tordön och regn. Offer frambars till honom av Rex sacrorum både regelbundet och vid krig för att bli segerrik. Inför honom svor också konsulerna varje år sin ed innan de tillträdde sitt ämbete. För att få hans stöd offrades då också en snöpt vit oxe med förgyllda horn.

I Rom låg hans äldsta tempel på Capitolium. Här dyrkades han tillsammans med sin hustru Juno och Minerva. Byggnaden påbörjades av Tarquinius Priscus och färdigställdes under Tarquinius Superbus regering.

Jupiter är en sammandragning av Iovis pater, "fader Jove", och något som är relaterat till Jupiter kallas jovialiskt. Han hade många tillnamn, bland annat Iupiter Lucetius och Iupiter Optimus Maximus. Även Zeus kallades för Zeus pater (Ζεύς πάτερ), och i den vediska hinduismen förekommer en arkaisk himmelsgud vid namn Dyaus pita. Namnen kan rekonstrueras som *Dyeus ph₂ter på det indoeuropeiska urspråket, där roten *dyeu- betyder "lysande", "himmelsk" eller "gudomlig". De flesta likheter mellan Jupiter och Zeus beror dock på att romarna lånade myter från grekerna och införlivade dem i sin egen gudaskara.

Jupiers fyra döttrar var Ganymedes, Io, Europa och Callitso.

Torsdag på latin heter dies Iovis. Ordagrant betyder det "Jupiters dag".

Se även

• Romarriket
• Romersk religion
• Mytologi: Himlen
• Zeus