Juraj Dalmatinac

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Juraj Dalmatinacs staty i Šibenik. Skulptör: Ivan Meštrović.

Juraj Dalmatinac (italienska: Giorgio di Matteo, Giorgio di Sebenico eller Giorgio Orsini, latin: Georgius Mathaei Dalmaticus), född i Zara omkring 1410, död i Sebenico den 10 oktober 1473, var en skulptör och arkitekt från Dalmatien i dagens Kroatien. Han var främst verksam i staden Sebenico (dagens Šibenik) som under hans levnad lydde under republiken Venedig.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Juraj Dalmatinac föddes i staden Zara (dagens Zadar) då staden lydde under republiken Venedig. Han utbildades till arkitekt i Venedig och kom genom sina bidrag att representera den dalmatiska medeltida konstens guldålder som var starkt präglad av konsten i Venedig. Han bosatte sig senare i Šibenik där han dog 1473.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Juraj Dalmatinac var verksam som skulptör och arkitekt i både Dalmatien och i det som idag är Italien[1]. Bland annat bidrog han till Sankt Jakobs katedral i Šibenik och Loggia dei Mercanti i Ancona. Flera palats i Spalato (dagens Split) bär hans signatur och han var även delaktig i uppförandet och färdigställandet av flera viktiga minnesmärken i republiken Dubrovnik, däribland Minčetatornet som utgör en del av Dubrovniks ringmur.

Namn och etniskt ursprung[redigera | redigera wikitext]

Juraj Dalmatinacs namn och etniska ursprung har länge varit ett föremål för dispyt. I Kroatien kallas han för Juraj Dalmatinac och i italienska källor för Giorgio Orsini, Giorgio di Matteo eller Giorgio di Sebenico. Hans latinska namn var Georgius Mathaei Dalmaticus.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Zivotopis.hr (kroatiska)
  • Monvmental Dalmatia by Adolfo Venturi, Ettore Pais, and Pompeo Molmenti; Alfieri & Lacroix, 1917, Biography on pages 63-69
  • Storia dell'arte italiana: Il Trecento e il Quattrocento by Giuseppe Mazzariol, and Terisio Pignatti; Edizioni scolastiche Mondadori, 1961, page 138
  • A holiday in Umbria: with an account of Urbino and the Cortegiano of Castiglione by Sir Thomas Graham Jackson, J. Murray, 1917, page 38

Giorgio Orsini died in 1475, and, so far as I can ascertain, at Sebenico, where he had a house on the doorway of which he carved the bear, the badge of his family, and the mallet and chisels and other implements of his craft2
...
2Illustrated in my Dalmatia, the Quarnero and Istria, vol. i. p. 406.

  • Delightful Dalmatia by Alice Lee Hornor Moqué; Funk & Wagnalls company, 1914, page 109

But alas, only the doorway now remains of the house which "Michelle Simeonich, a nobleman of Sebenico, sold to Giorgio Orsini for two hundred golden ducats of just and good weight", in the month of June and the year 1455. On the lintel of this old doorway is carved a bear, the heraldic emblem of the great house of Orsini - carved, no doubt, by George's own hand, over this door through which he must have passed so often.

  • Paintings from the Marches: Gentile to Raphael by Pietro Zampetti; Phaidon, 1971, page 197
  • Carlo Crivelli by R. W. Lightbown; Yale University Press, 2004 , page 3
  • The Shores of the Adriatic by F. Hamilton Jackson; Echo Library, 2010, page 179
  • Transactions of the Royal Institute of British Architects, Royal Institute of British Architects, 1887 page 176
  • Storia dell'arte italiana, Volume 6 by Adolfo Venturi; U. Hoepli, 1908 page 1017
  • The shores of the Adriatic, the Austrian side:the Küstenlande, Istria, and Dalmatia by Frederick Hamilton Jackson, E.P. Dutton, 1908 page 249
  • Italy, a Phaidon cultural guide, Prentice-Hall, Jan 1, 1985, page 35
  • The Edinburgh review: or critical journal, Volume 167 by Sydney Smith, Lord Francis Jeffrey Jeffrey, Macvey Napier, William Empson, Henry Reeve, Sir George Cornewall Lewis, Arthur Ralph Douglas Elliot (Hon.), Harold Cox, A. Constable, 1888, page 102
  • Paolo Rumiz (2004-08-14). "Traù, fuga di mezzanotte". La Repubblica. Retrieved 2011-04-25.
  • Gian Antonio Stella (2000-11-03). "Gli italiani d'Istria litigano con il Vaticano". Corriere della Sera. Retrieved 2011-04-25.