Justinianska pesten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hand necrosis caused by plague.jpg

Justinianska pesten var en pandemi av pest som bröt ut i Kina och som år 541 nådde bysantinska riket. Den har sitt namn efter kejsar Justinianus I.

Det ansågs ha börjat i Egypten eller nuvarande Etiopien och uppträtt i intervaller från år 542, då den drabbade Konstantinopel. Den Justinianska pesten spreds över Europa och hade omkring år 600 reducerat befolkningen med hälften. [1] Sjukdomen höll sig kvar i flera hundra år och det ledde till att ca 30 - 50 miljoner människor dog. Det motsvarade ungefär halva jordens befolkning under denna tiden[2] Det bysantinska riket försvagades mycket.


Ursprung och spridning[redigera | redigera wikitext]

Utbrottet i staden Konstantinopel trodde man berodde på infekterade råttor som kom till staden med spannmålsbåtar från Egypten. Den Justianska pesten spreds sedan vidare från region till region via skeppsråttor och genom varor som transporterades landvägen.[3] Långsamt följde den Nilens lopp mot havet och snart var den över i främre Asien där den dels följde trafiken utefter kusten och dels arbetade sig in i landet.Över Grekland spreds farsoten till Italien och nådde efter 15 år Rehn.[4]

Som en följd av pesten, kunde bönderna på landsbygden inte ta hand om grödor och priset på spannmål steg i Konstantinopel. Pestens långsiktiga effekter på europeisk och kristen historia var stor. Möjligtvis kan sjukdomen funnits tidigare men de första skriftliga bevisen är från ca år 541.

Med denna epidemi satte sjukdomen för första gången fot på Europas mark där den behöll sitt herravälde i över ett årtusende.

Den Justinianska pesten har varit och är fortfarande föremål för en intensiv forskningsdebatt där åsikterna går isär. Enligt vissa historiker var det en världsomfattande epidemi, en pandemi. Den skall ha svept fram över hela Europa ända till norra skandinaven. Men enligt andra historiker var epidemin geografiskt begränsad och framförallt lokaliserad till östra medelhavsområdet. Ibland slog den till även utanför detta område men inte i så stor utsträckning så det fick några allvarliga konsekvenser. [5]

Virulens och dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Antalet döda kommer alltid att vara osäkert. Moderna forskare tror att pesten dödade upp till 5000 personer per dag i Konstantinopel på toppen av pandemin. Pesten dödade slutligen ungefär 40% av stadens invånare och orsakade död upp till en fjärdedel av befolkningen vid östra Medelhavet.

Vissa källor anser att det är omöjligt att använda sifferuppgifter om antalet döda p.g.a. epidemin då de anser att det inte finns några som helst bevis utan grundas på forskning på sentida epidemier (digerdöden och 1900-tals farsoter) för att överbygga bristen på källor från 500-talet.

Oavsett så vet man att den Justinianska pesten definitivt var en katastrof för östra medelhavsområdets kustregioner och för de landskap som låg vid internationella handelsleder.

Orsaker och symptom[redigera | redigera wikitext]

Den Justinianska pesten är beskriven av den grekiska historieskrivaren Prokopios. Han beskriver hur den drabbade först angrips av feber och sedan uppstår svarta bölder i ljumsktrakten och i armhålorna. En del av de drabbade föll därefter i koma medan andra rasade i delirium och drabbades av hallucinationer. Sjukdomens senare faser innebar en outhärdlig smärta och sedan infann sig döden. [6]

Ny forskning har bekräftat att orsaken till pandemin var Yersinia pestis. Den Justinianska pesten betraktas allmänt som det första fallet av böldpest. [7]

Pesten var en råttsjukdom som överfördes på människorna. (Föregicks av stor dödlighet bland jordråttor). Tyvärr glömdes detta senare bort och mer eller mindre vidskepliga förklaringar dök istället upp. Det ledde till att många oskyldiga avlivades därför att de misstänks för att ha förgiftat brunnar eller på annat sätt givit upphov till massdöden. [8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Plague of Justinian, 3 december 2014.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nilsson,Peterson sid 66
  2. ^ Antalet döda av Justinianska Pesten
  3. ^ Herrin sid 36
  4. ^ Bergmark sid 11
  5. ^ Harrison sid 42
  6. ^ Harrison sid 41
  7. ^ Orsaker
  8. ^ Bergmark sid 12