Justitiepalatset i Bryssel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Justitiepalatset i Bryssel
Huvudfasaden under renonering
Huvudfasaden under renonering
Plats Bryssel, Belgien
Högsta höjd 104 meter
Höjd till taket 104 meter
Byggstart 30 oktober 1866
Färdigställd 15 oktober 1883
Arkitekt Joseph Poelaert
50°50′12″N 4°21′06″Ö / 50.83667°N 4.35167°Ö / 50.83667; 4.35167

Justitiepalatset i Bryssel (nederländska: Justitiepaleis , franska: Palais de Justice) är den viktigaste rättsbyggnaden i Belgien och ett känt och väl synligt landmärke i Bryssel. Det uppfördes mellan 1866 och 1883 i eklektisk stil och ritades av arkitekten Joseph Poelaert. Totala kostnaderna för byggnaden, marken och inredning landade på omkring 45 miljoner belgiska franc. Det var den största byggnaden som uppfördes under 1800-talet[1].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Starten[redigera | redigera wikitext]

Gammalt vykort – notera den lägre kupolen.

År 1860, under Leopold I:s regenttid, tillkännagav en kunglig kungörelse byggandet av Justitiepalatset, varefter en internationell arkitekturtävling organiserades. Ritningarna som lämnades in till tävlingen ansågs oacceptabla och förkastades. Den dåvarande justitieministern Tesch utsåg 1861 Joseph Poelaert att få rita byggnaden. Den första stenen lades 31 oktober 1866 och byggnaden invigdes först efter arkitekten Josephs död den 15 oktober 1883.

Även om byggandet skedde under Leopold II:s regenttid, visade han föga intresse för byggnaden.

En stor del av stadskvarteret Marollen revs för att ge plats åt Justitiepalatset, och både arkitekt och polismyndigheter var inblandade i att få invånarna att flytta. Ordet arkitekt kom därefter bli en av de största förolämpningarna i Bryssel[2]. Palatset ligger uppe på kullen Galgenberg, där man under medeltiden hängde dömda brottslingar[2].

Renovering[redigera | redigera wikitext]

Vy från Hilton hotell, december 2009.

I slutet av andra världskriget, kvällen före Bryssels befrielse, startade de retirerande tyskarna en brand i Justitiepalatset för att lägga det i ruiner. Resultatet blev att kupolen kollapsade och delar av byggnaden skadades svårt. 1947 hade större delen av byggnaden reparerats och kupolen blivit återuppbyggd, två och en halv meter högre än originalet.

I början av 2003 inleddes nya renoveringar. Dessa renoveringar rör allmänna reparationer och förstärkning av takstruktur och väggar, men man lägger också ett nytt täckande lager på den förgyllda kupolen.

Dimensioner[redigera | redigera wikitext]

Vy från mitten av byggnaden och upp mot kupolen.

Justitiepalatset är större än Peterskyrkan i Rom. Byggnaden är för närvarande 160 gånger 150 meter[1], och täcker en yta på 26 000 m². Den 104 meter höga[3] kupolen väger 24 000 ton. Byggnaden har åtta innergårdar om totalt 6 000 m², 27 stora rättssalar och 245 mindre rättssalar och övriga rum. Från sin plats uppe på kullen, är det en nivåskillnad på 20 meter mellan den övre och den lägre staden, vilket resulterar i flera entréer på olika våningsplan.

Påverkan[redigera | redigera wikitext]

Adolf Hitler var enormt förtjust i byggnaden, och i samarbete med Albert Speer baserades flera av nazisttidens monumentala byggnader på Justitiepalatsets utseende[källa behövs]. Se vidare artikeln om arkitektur i Nazityskland.

Justitiepalatset i Lima i Peru är baserad på Bryssels justitiepalats. Den saknar dock kupol och är avsevärt mindre till omfånget

Förslag till världsarv[redigera | redigera wikitext]

Justitiepalatset blev 8 april 2008 uppsatt på Belgiens lista över förslag till världsarv[1], den så kallade "tentativa listan".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c] ”Le Palais de Justice de Bruxelles” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/5357/. Läst 2010-06-15. 
  2. ^ [a b] (franska) ”Palais de Justice”. Belgian federal building registry. September 29, 2009. http://www.buildingsagency.be/realisatieberichten_fr.cfm?key=39. Läst 12 augusti 2009. 
  3. ^ ”Palais de Justice de Bruxelles” (på engelska). Structurae. http://en.structurae.de/structures/data/index.cfm?ID=s0014462. Läst 2010-07-06. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]