Justus Lundegård

Från Wikipedia
Justus Lundegård
Justus Lundegård 1880-tal
Född5 april 1860[1][2][3]
Död10 augusti 1924[1][2] (64 år)
Lund
BegravdNorra kyrkogården i Lund[4]
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningKonstnär
Redigera Wikidata
Justus Lundegårds gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Justus Evald Lundegård, född 5 april 1860 i Västra Sallerups socken, död 10 augusti [6]1924, var en svensk målare. Han var bror till författaren Axel Lundegård.

Lundegård växte upp i Hörby och studerade för Edvard Perséus från 1878 och på Konstakademien i Stockholm 1880–84 samt därefter i München och från 1891 i Paris och den bretonska kustorten Le Pouldu, där han övergick till en impressionistisk stil. De i Frankrike målad bilderna utmärktes av ett vitt ljus och en spröd poesi i stämningen. Efter hemkomsten till Sverige, då Lundegård främst målade motiv från Skåne, särskilt Arild och Kivik, övergick han till en mustigare kolorit. Mot slutet av sitt liv övergick han till vardagsnära naturskildringar från Vadmöllan vid Örtofta. Altartavlan i Håstads kyrka är utförd av Alfred Hedlund efter ritningar av Lundegård.[7]

Han målade även marinmålningar, interiörer samt landskap från Norge, Oberbayern och Italien.

Lundegård ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Bland hans verk[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Justus E Lundegård, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Justus Evald Lundegard, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Justus Lundegård.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 juli 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1930-2020
  7. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 825–26 
  8. ^ Nationalmuseum
  • Mörck, Per-Gunnar (1987). Hörby i äldre tider. Hörby: Bokdistribution i Hörby. ISBN 91-86842-06-4 
  • Lengertz, William. (1940). Min kulörta bok.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]