Jyutping

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jyutping är ett system för transkribering av kantonesiska som utvecklades av LSHK (Linguistic Society of Hong Kong) år 1993. Namnet Jyutping är en förkortning som består av de första stavelserna i orden jyutjyu (粵語, "kantonesiska") och pingjam (拼音, "fonetiskt alfabet").

Initialer[redigera | redigera wikitext]

b
/p/
p
/pʰ/
m
/m/
f
/f/
d
/t/
t
/tʰ/
n
/n/
l
/l/
g
/k/
k
/kʰ/
ng
/ŋ/
h
/h/
gw
/kʷ/
kw
/kʷʰ/
w
/w/
 
z
/ts/
c
/tsʰ/
s
/s/
j
/j/

Finaler[redigera | redigera wikitext]

aa
/aː/
aai
/aːi/
aau
/aːu/
aam
/aːm/
aan
/aːn/
aang
/aːŋ/
aap
/aːp/
aat
/aːt/
aak
/aːk/
  ai
/ɐi/
西
au
/ɐu/
am
/ɐm/
an
/ɐn/
ang
/ɐŋ/
ap
/ɐp/
at
/ɐt/
ak
/ɐk/
e
/ɛː/
ei
/ei/
eu
/ɛːu/
em
/ɛːm/
  eng
/ɛːŋ/
ep
/ɛːp/
  ek
/ɛːk/
i
/iː/
  iu
/iːu/
im
/iːm/
in
/iːn/
ing
/ɪŋ/
ip
/iːp/
it
/iːt/
ik
/ɪk/
o
/ɔː/
oi
/ɔːi/
ou
/ou/
  on
/ɔːn/
ong
/ɔːŋ/
  ot
/ɔːt/
ok
/ɔːk/
u
/uː/
ui
/uːi/
    un
/uːn/
ung
/ʊŋ/
  ut
/uːt/
uk
/ʊk/
oe
/œː/
        oeng
/œːŋ/
    oek
/œːk/
  eoi
/ɵy/
    eon
/ɵn/
    eot
/ɵt/
 
yu
/yː/
      yun
/yːn/
    yut
/yːt/
 
      m
/m̩/
  ng
/ŋ̩/
     
  • Finalerna m och ng kan också förekomma som fristående stavelser.
  • Finalerna eu, eng och ep förekommer endast i vardagligt uttal.

Toner[redigera | redigera wikitext]

Kantonesiskan har så mycket som elva toner. Fyra av dessa befinner sig parvis i komplementär distribution och räknas därför samman. Vidare är tre av tonerna extra korta toner som slutar i glottal stöt (stavelser som slutar i p, t eller k). Dessa räknas enligt Jyutping inte som separata toner (vilket de gör enligt Yale-systemet). Jyutping identifierar således sex olika toner som markeras med siffrorna 1–6.

Namn Yīn Píng
(陰平)
Yīn Shàng
(陰上)
Yīn Qù
(陰去)
Yáng Píng
(陽平)
Yáng Shàng
(陽上)
Yáng Qù
(陽去)
Yīn Rù
(陰入)
Zhōng Rù
(中入)
Yáng Rù
(陽入)
Nummer 1 2 3 4 5 6 1 (7) 3 (8) 6 (9)
Kontur 55 / 53 35 33 22 / 21 13 22 5 3 2
Exempel (traditionell kinesiska)
Exempel (Jyutping) fan1 fan2 fan3 fan4 fan5 fan6 fat1 faat3 fat6

Jämförelse med Yale-systemet[redigera | redigera wikitext]

  • Digraferna eo och oe representerar /ø/ och /œ:/. De befinner sig dock i komplementär distribution och skrivs båda som eu i Yale.
  • /j/ skrivs som j i Jyutping men y i Yale.
  • /ts/ skrivs som z i Jyutping men j i Yale.
  • /tsʰ/ skrivs som c i Jyutping men ch i Yale.
  • I stavelser där yu inte föregås av någon konsonant så placeras ett j före i Jyutping.
  • Yale markerar vanligtvis toner med diakritiska tecken samt bokstaven h medan Jyutping alltid använder siffror.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]