Károly Kisfaludy

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kisfaludy Károly.jpg

Károly Kisfaludy, född 6 februari 1788, död 21 november 1830, var en ungersk dramaturg och novellist.

Som krigare, målare och dramaturg upplevde han, utstött från sin familj, en mängd ungdomsäventyr i Italien, Wien och Tyskland. Med ett drama A tatárok Magyarországban (1812; Tatarerna i Ungern) slog han äntligen igenom och blev snart de ungas ledare och mästare. I hans från och med 1822 utkommande litterära almanack Aurora offentliggjordes den nya, nationellt romantiska skolans bästa alster. Utom det patriotiska, sentimentala dramat (Iréne med flera) odlade han under August von Kotzebues inflytande även komedin och blev i en följd lyckade pjäser det ungerska sociala lustspelets skapare; de bästa av hans hithörande stycken äro A kérök (Friarna), A pártutõk (De upproriska) och Csalódások (Desillusioner), muntra skildringar ur den ungerska landsbygdens liv. Liknande ämnen gjorde Kisfaludy även till föremål för novellistiska skisser (Tollagi Jónás viszontagságai, 1823-27; "Tollagi Jónás' äfventyr"; Sulyosdi Simon, 1824, med mera), med vilka han kan sägas ha blivit den nutida ungerska novellistikens skapare. Även hans stora elegi Mohács (1824) bör nämnas.

Ur Kisfaludys krets utvecklade sig Kisfaludysällskapet. Hans samlade skrifter utgavs 1831 i 10 band och har sedan utkommit i en mängd upplagor. Hans staty avtäcktes 1895 i Győr.

Han var yngre bror till Sándor Kisfaludy.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kisfaludy, 2. Károly K., 1911.