Käbi Laretei

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Käbi Laretei
Käbi Laretei med Ingmar Bergman.
Född Alma Käbi Laretei
14 juli 1922
Tartu, Estland
Död 31 oktober 2014 (92 år)
Västermalms församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Konsertpianist och författare
Make Gunnar Staern
(g. 1950–1959)
Ingmar Bergman
(g. 1959–1969)
Föräldrar Heinrich Laretei
Alma Kollist
Släktingar Daniel Bergman (son)

Käbi Laretei,[1] tidigare Bergman[2] och Laretei Bergman,[3][4] ursprungligen Alma Käbi Laretei, (estn. uttal [ké:bi laretí:] [5]) född 14 juli 1922 i Tartu i Estland, död 31 oktober 2014 i Stockholm, var en estnisk-svensk pianist och författare.[6]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Barndomen och Estland[redigera | redigera wikitext]

Lareteis far Heinrich Laretei var i början av 1920-talet Estlands inrikesminister och mellan 1935 och 1940 envoyé för de skandinaviska länderna med säte i Stockholm.[7] Vid sovjetockupationen 1940 stannade familjen i exil i Sverige. Det skulle dröja nästan 50 år innan Käbi Laretei kunde återvända till sitt forna hemland Estland. Hon besökte sin barndomsstad Tallinn först 1988.

Musikkarriären[redigera | redigera wikitext]

Laretei studerade vid Tallinns musikkonservatorium, i Sverige, Tyskland och Schweiz, bland annat för Edwin Fischer. I slutet av 1940-talet studerade hon även komposition för Eduard Tubin. Hon debuterade i Stockholms konserthus 1946. Hennes karriär blev omfattande och internationell och hon samarbetade bland annat med Igor Stravinskij, Paul Hindemith och Eduard Tubin. Hon uruppförde Gösta Nystroems, Moses Pergaments och Hilding Rosenbergs pianokonserter samt Lars-Erik Larssons concertino.[8] Från 1960- till 1980-talet gjorde Laretei även kulturprogram för SVT som både producent, programvärdinna och i förekommande fall pianist. Hon hade egna tv-serier och gav konserter i Carnegie Hall och Vita Huset. Hon gjorde skivinspelningar för bolagen Philips, Cupol och Proprius. Laretei medverkade med musik i fem filmer av Ingmar Bergman, som hon var gift med på 1960-talet. Hon var från 1968 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Efter Estlands självständighet 1991 gav hon konserter i Tallinn och Tartu. Åren 1991–2001 var hon styrelseledamot i Estniska Nationella Kulturfonden.

Författaren[redigera | redigera wikitext]

Laretei gav ut flera böcker, varav många självbiografiska. Tulpanträdet (1983) handlar om en period hon tillbringade som internatelev hos pianopedagogen Anna Hirzel-Langenhan på slottet Berg i Schweiz. Såsom i en översättning (2004) behandlar olika teman ur hennes liv – livet i exil och återbesöken i hemlandet, musikerskapet, författarskapet, föräldraskapet samt äktenskapen med Gunnar Staern och Ingmar Bergman. Vart tog all denna kärlek vägen? (2009) skildrar Bergmans och Lareteis relation genom brev och dagboksanteckningar. Toner och passioner (2010) är skriven i samma form som Hindemiths stora pianoverk Ludus tonalis och behandlar, vid sidan av musiken, den originella relationen mellan Laretei och ett rikt äkta par som under en period fungerade som hennes impressarior i USA. Hennes böcker har översatts till estniska.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Käbi Laretei var 1950–1959 gift med dirigenten Gunnar Staern, med vilken hon har dottern Linda Stern (född 1955). År 1959 gifte hon sig med Ingmar Bergman; från 1967 tills de skildes 1969 levde de separerade. Tillsammans har de sonen Daniel Bergman.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Laretei blev ledamot av Vasaorden 1972 och erhöll Litteris et Artibus 1978.[9] Hon hade statlig inkomstgaranti för konstnärer.[10]

Verk[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Filmmusik[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ratsitsökning 2014-11-03: Laretei, Käbi. Folkobokförd i Västermalms församling
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002): Bergman, Alma Käbi
  3. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2004): Laretei Bergman, Käbi Alma
  4. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011): Laretei Bergman, Käbi Alma
  5. ^ Hans Lepp i Svenska Dagbladet 24 nov. 2014 s 34
  6. ^ Rotlösheten bidrog till konstnärskapet”. Svenska Dagbladet. 2 november 2014. http://www.svd.se/kultur/rotlosheten-bidrog-till-konstnarskapet_4065605.svd. 
  7. ^ Huset i Lärkstaden : Estlands ambassad i Stockholm - en återblick
  8. ^ http://www.mic.se
  9. ^ Medaljförläningar, Kungahuset.se
  10. ^ ”Innehavare av statlig inkomstgaranti”. http://www.konstnarsnamnden.se/default.aspx?id=11891. Läst 19 juni 2012. 
  11. ^ Såsom i en översättning, 2004.