Käbi Laretei

Käbi Alma Laretei, född 14 juli 1922 i Tartu, är en estnisk-svensk pianist och författare.

Biografi

Barndomen och Estland

Lareteis far Heinrich Laretei (1892–1973) var inrikesminister i Estland och sändebud i de tre skandinaviska länderna 1936–1940. Vid sovjetockupationen 1940 stannade familjen i exil i Sverige. Det skulle dröja nästan 50 år innan Käbi Laretei kunde återvända till sitt forna hemland Estland. Hon besökte sin barndomsstad Tallinn först 1988.

Musikkarriären

Laretei studerade vid Tallinns musikkonservatorium, i Sverige, Tyskland och Schweiz, bland annat för Edwin Fischer. Unders slutet av 1940-talet studerade hon även komposition för Eduard Tubin. Hon debuterade i Stockholms konserthus 1946. Hennes karriär blev omfattande och internationell och hon samarbetade bland annat med Igor Stravinskij, Paul Hindemith och Eduard Tubin. Hon uruppförde Gösta Nystroems, Moses Pergaments och Hilding Rosenbergs pianokonserter samt Lars-Erik Larssons concertino. Från 1960- till 1980-talet gjorde Laretei ibland även kulturprogram för SVT som både producent, programvärdinna och i förekommande fall pianist. Hon har haft egna tv-serier och givit konserter i Carnegie Hall och Vita Huset. Hon har gjort skivinspelningar för Philips, Cupol och Proprius samt medverkat med musik i fem filmer av Ingmar Bergman, som hon varit gift med. Hon är sedan 1968 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien och blev ledamot av Kungl. Vasaorden 1972 och erhöll Guldmedaljen Litteris et Artibus. Efter Estlands självständighet har hon givit konserter i Tallinn och Tartu. 1991–2001 var hon styrelseledamot i Estniska Nationella Kulturfonden.

Familj

Käbi Laretei var 1950–59 gift med dirigenten Gunnar Staern, med vilken hon har dottern Linda Stern. År 1959 gifte hon sig med Ingmar Bergman, från 1967 fram till de skildes 1969 levde de isär. Tillsammans har de sonen Daniel Bergman.

Statlig inkomstgaranti

Laretei uppbär till sin död den statliga inkomstgarantin för konstnärer.

Verk

Bibliografi

Laretei har givit ut flera självbiografiska böcker. Tulpanträdet (1983) handlar om en period hon tillbringade som internatelev hos den beryktade pianopedagogen Anna Hirzel-Langenhan på slottet Berg i Schweiz. Såsom i en översättning (2004) behandlar olika teman ur hennes liv – livet i exil och återbesöken i hemlandet, musikerskapet, författarskapet, föräldraskapet samt äktenskapen med Gunnar Staern och Ingmar Bergman. Vart tog all denna kärlek vägen? (2009) skildrar Bergmans och Lareteis relation genom brev och dagboksanteckningar. Toner och passioner (2010) är skriven i samma form som Hindemiths stora pianoverk Ludus tonalis och behandlar, vid sidan av musiken, relationen mellan Laretei och ett rikt äkta par som under en period fungerade som hennes impressarior i USA. Hennes böcker har översatts till estniska.

• Vem spelar jag för?. Stockholm: Bonnier. 1970. Libris 808598 
• En bit jord: [berättelse]. Stockholm: Bonnier. 1976. Libris 7144037. ISBN 91-0-038505-0 
• Tulpanträdet: en berättelse. Stockholm: Bonnier. 1983. Libris 7146740. ISBN 91-0-045927-5 
• Virvlar och spår. Stockholm: Bonnier. 1987. Libris 7147358. ISBN 91-0-047202-6 
• En förlorad klang: berättelse. Stockholm: Bonnier. 1991. Libris 7147619. ISBN 91-0-047528-9 
• Såsom i en översättning: teman med variationer. Stockholm: Bonnier. 2004. Libris 9620352. ISBN 91-0-010410-8 
• Vart tog all denna kärlek vägen?. Stockholm: Norstedt. 2009. Libris 11205947. ISBN 978-91-1-301962-8 
• Toner och passioner = Ludus tonalis. Stockholm: Norstedt. 2010. Libris 11812597. ISBN 978-91-1-302815-6 

Filmmusik

• 1986 – Karins ansikte

Filmografi

• 1965 Daniel (kortfilm av Ingmar Bergman, ingår i episodfilmen Stimulantia - dokumentära bilder av Laretei med sonen Daniel)
• 1978 - Höstsonaten (Laretei är okrediterad men agerade body double för Ingrid Bergman i scener där det Bergman spelade piano. Hon hjälpte också till med att instruera i hur en konsertpianist uppträder.)
• 1982 - Fanny och Alexander (som Anna von Bohlen)