Kärrtärna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kärrtärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Kärrtärna i vinterdräkt med sin distinkta mörka ögonmask
Kärrtärna i vinterdräkt med sin distinkta mörka ögonmask
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Familj Tärnor
Sternidae
Släkte Sterna
Art Kärrtärna
S. forsteri
Vetenskapligt namn
§ Sterna forsteri
Auktor Nuttall, 1834
Adult kärrtärna i häckningsdräkt då den är svårare att skilja ifrån fisktärna
Adult kärrtärna i häckningsdräkt då den är svårare att skilja ifrån fisktärna
Hitta fler artiklar om fåglar med

Kärrtärna (Sterna forsteri) är en amerikansk tärna i släktet Sterna.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Kärrtärnan beskrevs taxonomiskt första gången 1834 av Thomas Nuttall under sitt nuvarande vetenskapliga namn.[2] Den är mycket närbesläktad med fisk- och silvertärna[3] och skulle även vid en uppdelning av släktet Sterna fortfarande placeras i detta släkte. Kärrtärnan delas inte upp i några underarter.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Kärrtärnan är till största delen en flyttfågel som häckar, främst i inlandet, i Kanada, USA. Den förekommer också året om vid Mexikanska golfen i södra USA och norra Mexiko.[3] Det finns ytterligare lokaler utmed USA:s och Mexikos Stillahavskust, och USA:s södra Atlantkust där kärrtärnan förekommer året om.[3] Vintertid flyttar den till kusten och övervintrar utmed USA:s södra Atlant- och Stillahavskust, i Karibien, Centralamerika och norra Sydamerika. Den uppträder ovanligt men årligen i Västeuropa, och har övervintrar på Irland och i Storbritannien vid flera tillfällen. Ingen europeisk tärna övervintrar för övrigt så långt norr ut.

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Kärrtärnan är en liten tärna som mäter 33-36 cm, varav stjärtsprötet utgör cirka 7,5 cm hos en adult individ. Den har ett vingspann på 64-70 cm och väger i genomsnitt 160 gram. Den påminner främst om fisktärnan, men är lite större och grövre, har större huvud, kraftigare näbb, längre ben och längre stjärtspröt. På en stående adult fågel sticker stjärtspröten utanför de hopslagna vingarna. I alla dräkter har den orangeröda ben, ljusgrå ovansida (utan hos unga juveniler,) och vit undersida. Adult i häckningsdräkt har vita handpennor och är övervägande mycket ljus. Näbbasen är orangeröd, näbbspetsen svart och den har en svart hätta. Adult i vinterdräkt har helsvart näbb och en distinkt svart ögonmask, med vit panna och hjässa. Handpennorna är gråare än i häckningsdräkt. Unga juveniler har kanelbrun och ljusgrå teckning på ryggen och vingarna, som snabbt ruggas bort och redan i augusti har den flesta en vitgrå fjäderdäkt som de adultas vinterdräkt, men som kan skiljas på den kortare stjärten och på att tertialerna har mörka centra.[3][4]

Dess läten påminner om fisk- och silvertärnans men är mörkare och har en raspigare klang och påminner lite om skrattmåsens läte.[3][4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Biotop och häckning[redigera | redigera wikitext]

Den förekommer vid mer skyddade vatten vid dammar, bukter, våtmarker och kuster men sällan ute till havs.[3] Den häckar i kolonier vanligtvis vid eller i kärr. Kärrtärnan lever i monogama förhållanden.[2] Under häckningssäsongens inledning erbjuder hanen fisk till honan som en del av uppvaktningen. Den bygger ett flytande plattformsliknande bo av växtlighet, eller placerar redet på bon av bisamråtta, både aktiva och övergivna. Ibland häckar den i en grund urgröpning på gyttjiga stränder, och mer sällan även på sandiga eller steniga stränder.[5] Den lägger i genomsnitt tre ägg men kullar med upp till fem ägg förekommer. Både honan och hanen ruvar äggen i 23-24 dagar.[2] Som andra vita tärnor försvarar den sitt bo och sina ungar mycket aggressivt. Däremot förekommer det att den samhäckar med gulhuvad trupial (Xanthocephalus xanthocephalus) och tillsammans mobbar de predatorer.[5]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Den födosöker genom att störtdyka efter småfisk, men snappar även efter insekter, och även trollsländor har rapporterats.[5]. Likt andra tärnor av släktet Sterna födosöker den vintertid i salthaltiga biotoper. Oftast dyker den mer direkt till skillnad från silvertärnans som dyker i etapper.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Sitt vetenskapliga namn har den fått för att hedra naturvetaren Johann Reinhold Forster.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Sterna forsteri Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ [a b c d] Lars Larsson (2201) Birds of the World, CD-rom
  3. ^ [a b c d e f] Sibley, David Allen (2000). National Audubon Society: The Sibley Guide to Birds. New York: Alfred A. Knopf. sid. 234. ISBN ISBN 0-679-45122-6 
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 204-205. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] McNicholl, Martin K. (1971) The breeding biology and ecology of Forster's Tern (Sterna forsteri) at Delta, Manitoba (pdf), Department of Zoology, Winnipeg, Manitoba

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]