Kåldolmar & kalsipper
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2011-11) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Kåldolmar och Kalsipper är en barnskiva inspelad 1976 av den politiska kombinerade teater- och musikgruppen Nationalteatern. Skivan har sitt ursprung i barnteaterpjäserna Akta er för Lumor, Jubel i Holken, Sagan om Ormen, Gråtletarna och Kåldomar och kalsipper (pjäsen med samma namn följer inte skivans handling) och utgör i princip ett potpurri av historier och melodier från de fem pjäserna, sammanvävda på ett sätt som kanske inte är direkt logiskt. Gubben i korgen, temamusiken som väver samman de olika avsnitten, samt näsflöjtsfolkets "sfäriska musik" är däremot helt nyskrivna element för skivan. Skivan var mycket populär i Sverige under senare delen av 1970-talet.
[redigera] Historia
Pjäsen börjar på en plats "strax norr om Viskafors" med att en flickan Yllet upptäcker en korg med en hundraårig, men ändå nyfödd gubbe som ställts ut i skogen för att bli uppäten av vargen. Yllets vänner har blivit tillfångatagna av två elaka kungar från Bästerlandet[1] som exploaterar dem som arbetskraft i en gruva. Kungarna har ett förskräckligt vapen som kallas Lumor och ser ut som en vanlig lampa, men som används för att förstena människor och sedan kasta dem i gruvan.
Yllet och gubben träffar en tjänare som arbetar på kungarnas slott, och dessutom ett blå-rödrandigt spöke, som senare visar sig vara det kommunistiska spöket, som omtalas i början av Karl Marx och Friedrich Engels Kommunistiska manifestet.
Spöket skrämmer tillfälligt bort kungarna genom att förvandla sig till en uppsättning galna gurkor. Yllets vänner kommer upp ur gruvan tillsammans med en del figurer som de två clownerna Folke och Agamemnon. Agamemnon har flytt från militärjuntans Grekland och sedan slagit sig samman med Folke. Men kungarna återkommer snart och hotar att skicka ned allesammans i gruvan igen, och allesammans flyr då till Göteborgs hamn, där de träffar Sjörövar-Jenny, som tar dem med ut till havs. Sjörövar-Jenny, som alluderar på Bertolt Brechts "die Seeräuber-Jenny" ur Tolvskillingsoperan, är en mamma som flytt hemifrån efter att hon tröttnat på att ta hand om barn hela dagarna.
Gruppen flyr till havs där de träffar en val som beklagar sig över den pågående valjakten. Därefter går man i land i Vietnam där man träffar Ho Chi Minh[källa behövs], som med sina vänner i FNL spelar upp en "pjäs i pjäsen" som i allegorisk form behandlar hur det vietnamesiska folket exploaterades av imperialister från väst. "Pjäsen i pjäsen" avslutas med orden "Vi hade fått jord och frihet genom att göra motstånd. Detta lär kommunismen."
Efter detta talar spöket till församlingen och förklarar att de måste återvända hem och göra upp med kungarna från Västerlandet på samma vis som Vietnams folk gjort motstånd mot förtrycket. Gubben stiger upp ur sin korg där han legat under hela förställningen. Pjäsen avslutas sedan med sången I Hamn och orden "Nu styr vi mot hemmet med trasiga segel, med last utav lärdom från Marx och från Hegel".
[redigera] Låtarna på albumet
Sida A:
- Intro (1:56)
- Ylle (4:17)
- Kungssång (4:26)
- Alla är rädda för spöken (5:35)
- Tjänare (7:36)
Sida B:
- Vi cyklar runt i världen (4:01)
- Bla Bla Bla (2:14)
- Agamemnons stora ballad om flykten från sitt hemland (7:52)
Sida C:
- Till havs (4:41)
- Jenny, havets skräck (2:23)
- Oääääää (2:45)
- Mamma rock (3:47)
- Viiiiin (3:35)
Sida D:
- Valens sista vals (12:08)
- I hamn (2:06)
