Kårobligatorium

Från Wikipedia

Med kårobligatorium avses en skyldighet för studenter att vara medlemmar i en studentkår för att få studera på en högskola eller ett universitet. Kårobligatorium förkommer med skilda utformningar i många olika länder.

[redigera] Kårobligatoriet i Sverige

Studenterna vid statliga universitet och högskolor i Sverige omfattas av ett kårobligatorium genom lagstiftning. Högskolelagen (1992:1434, 4:4) bemyndigar regeringen att besluta om skyldighet för studenterna att tillhöra särskilda studentorganisationer; i förordning (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor, ofta kallad obligatorieförordningen, utfärdar regeringen föreskrifter om sådana skyldigheter. Parallellt med kårobligatoriet finns ett obligatorium för studenter vid universiteten i Uppsala och Lund att även vara medlemmar i en nation och för studenterna vid Stockholms universitet att även vara medlemmar i en studentförening.

Kårobligatoriet har en lång historia. År 1667 infördes obligatoriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna, för att kunna hålla ordning på och övervaka studenterna. Med detta som förebild infördes år 1908 obligatoriskt medlemskap i studentkårerna, som hade uppstått under 1800-talet.^[1]

Medlemskapet kontrolleras normalt vid tentamen och/eller vid registrering på kurs, samt inför utfärdande av examen. Rektor kan besluta om avstängning av de studenter som inte erlagt sin kåravgift.

Lagstiftningen är omdebatterad då vissa anser att den strider mot den negativa föreningsfriheten. När kårobligatoriet tog upp för prövning av Europakommissionen för mänskliga rättigheter, befanns det att en studentkår är en del av universitetets administration av studenterna. Då föreningsfriheten i artikel 11 i Europakonventionen inte gäller för offentliga institutioner, gick bestämmelsen inte att applicera på en studentkår och obligatoriet stred därmed inte mot föreningsfriheten.^[2] Sedan 2007 har det funnits en bred enighet bland riksdagspartierna om att kårobligatoriet vid statliga lärosäten ska avskaffas. En statlig utredning om hur avskaffandet ska genomföras (SOU 2008:11) lades fram i början av 2008. Den föreslår bland annat att studentkårerna ska kvarstå, men att deras verksamhet ska finansieras genom statsbidrag istället för obligatoriskt medlemskap. Utredningen har föreslagit den 1 juli 2010 som datum för ikraftträdande av de nya bestämmelserna. En proposition i frågan väntas den 10 mars 2009.

Även vid vissa privata universitet och högskolor, exempelvis Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping omfattas studenterna av ett kårobligatoium. Obligatoriet grundar sig då på beslut av respektive lärosäte och får snarast ses som ett civilrättsligt avtal mellan lärosätet och den enskilde studenten. Genom att acceptera en utbildningsplats accepterar studenten ett föreskrivet medlemskap i studentkår. Hur dessa lärosäten kommer att agera i samband med ett eventuellt avskaffande av obligatoriet är idag oklart.

Riksdagen beslutade 10 juni 2009 att kårobligatoriet ska avskaffas 2010.

[redigera] Källor

1. ^ Kårobligatoriet - för eller emot?
2. ^ Mål 6094/73 Uppsala Fria Studentkår mot Sverige