Köpings mekaniska verkstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svarv 10" typ S 10 från 1945

Köpings mekaniska verkstad (KMV), grundat 1856 av civilingenjör Otto Gottfried Hallström (1830-1880). KMV tillverkade verktygsmaskiner i slutet av 1800-talet för att under 1900-talet övergå i tillverkning av växellådor för bilindustrin. Företaget köptes 1942 av Volvo och ingår i Volvo Powertrain.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Från början inriktades verksamheten på tillverkning och reparationer av maskiner och gjutgods för den omkringliggande bergslagen. Lokaliseringen till Köping berodde på att stambanan mellan Stockholm och Göteborg enligt plan skulle passera staden. Då banan i stället kom att gå söder om Mälaren, försvårades fabrikens första tid, då Köping först efter tio år fick järnvägsförbindelser. Tillverkningen utvidgades till att omfatta vagnsaxlar, tröskverk och verktygsmaskiner. På 1880-talet var verktygsmaskiner den mest omfattande branschen och tio år senare dominerade de helt. Svarvar, fräsmaskiner och borrmaskiner från Köping fanns under flera decennier på de flesta mekaniska verkstäder i Sverige.

1872 ombildades firman till aktiebolag. Då Hallström avled 1880 övertog sonen Ivar ledningen av företaget. Han efterträddes 1897 av sin bror, Hjalmar. Då denne avled 1906 blev brodern Gunnar disponent och teknisk ledare samt brodern Hadar kassadirektör varefter den senare blev verkställande direktör 1919.

Företaget var ett av de första att införa serietillverkning och toleranssystem redan 1903. Tillverkningen av tröskverk upphörde 1910, men axelfabriken utvecklades till tillverkning av växellådor för bilindustrin. Volvo inledde 1926 samarbete med KMV och året därpå rullade den första Volvobilen av bandet med en växellåda från KMV. 1942 köpte Volvo KMV och Köpingfabriken är nu en del av Volvo Powertrain. Ett annat företag som utgått från KMV är Getrag All Wheel Drive AB.

I den gamla fabriken finns idag museet Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • En bok om Volvo: utarbetad till Dialog. Göteborg: Volvo. 1985. Libris 500460 
  • Näringslivets utveckling i Sverige under åren 1859-1929.. Stockholm: Bonnier. 1929. sid. 136-137. Libris 416080 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Dahlström, Eva (1999). ”Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse: en diskussion om den fysiska miljöns källvärde”. Bebyggelsehistorisk tidskrift "1998 (Nr 36),": sid. 53-66 : ill.. 0349-2834. ISSN 0349-2834.  Libris 9933142
  • Dahlström Rittsél, Eva (1999). Verkstadsmiljöer under 1800-talet: mekaniska verkstäder mellan hantverk och industri. [Stockholm papers in history and philosophy of technology], 0349-2842[Trita-HOT], 0348-4696 ; [2037]. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607730. ISBN 91-7139-465-6 
  • Fransson, Gunnar (1982). Från Köpings mekaniska verkstads aktiebolag till Volvo, Volvo komponenter AB, Transmissionsdivisionen: 125 års verkstadshistoria 1856-1981. Köping: Transmissionsdivisionen, Volvo komponenter. Libris 347468. ISBN (I ringpärm) 
  • Hallström, Carl Otto; Hallström Omar, Molin Harry (1947). Ur Köpings mekaniska verkstads historia, 1856-1942. Köping. Libris 519466 
  • Sveander, Holger (1993). ”Köpings mekaniska: pionjär inom svensk verktygsmaskintillverkning”. Verkstäderna "1993:13/14,": sid. 28-32, 34 : ill.. 0042-4056. ISSN 0042-4056.  Libris 10093426