Københavns Hovedbanegård

	Københavns Hovedbanegård
Stationsinformation
Ort	Köpenhamn
Öppnade	1911
Trafikeras av	DSB; SJ;
Arkitekt	Heinrich Wenck
Trafiktyp	Passagerare
Kapacitet
Antal spår	13 resandespår; varav spår 9-12 för S-togen
Förbindelser
Övriga trafikslag	Bussar
Anslutande linjer	Kystbanen; Öresundsbanan; Vestbanen; Køge Bugt-banen
Föregående station	Dybbølsbro
Efterföljande station	Vesterport
Läge
Koordinater	55°40′21″N 12°33′53″Ö / 55.67250°N 12.56472°Ö

Hovedbanegården är Köpenhamns centralstation.

Hovedbanegården är navet i det danska järnvägsnätet för fjärrtåg och en av Köpenhamns mest använda stationer. Den har cirka 80.000 resenärer per vardag. Den största danska järnvägsstationen räknat i antal resenärer är dock den närbelägna Nørreport station (övergång mellan Öresundståg/regionaltåg/S-tåg och metro).

Det finns en stor hall en våning ovanför spåren. Där finns runt 25-30 butiker och serviceinrättningar som till exempel restauranger. På perrongerna finns också kiosker.

Spår och trafik

Det finns 13 spår på Hovedbanegården: Nummer 1-8 används för fjärr- och regionaltåg (varav normalt 1-4 norrgående, 5-8 sydgående, högertrafik, dock viss flexibilitet i spårval), medan nummer 9-12 används för S-tågen (9-10 norrut, 11-12 söderut). Som en extra perrong finns spår 26 söder om de andra perrongerna för vissa fjärr- eller regionaltåg som inte fortsätter.

S-tågen har ett separat spårsystem och ett annat elsystem så de kan inte blandas med andra tåg. 12 spår är relativt lite för den kraftiga trafikmängden (även om de flesta är genomgående) och tågen får därför inte stanna länge. Det bör inte vara för många vändande tåg och Öresundstågen (vilka räknas som regionaltåg i Danmark) från Göteborg/Helsingborg, Växjö och Karlskrona vänder därför i Helsingör. En heldansk förstärkningslinje längs samma bana Nivå till Kastrup räknas också till detta system. Andra regionaltåg går mot Kalundborg, Slagelse och Nykøbing Falster och de utgår vanligen från Østerport station. SJ kör X 2000-tåg till och från Stockholm, sommartid även till Göteborg.

Många danska fjärrtåg (IC-tog och IC-Lyn, expresståg) utgår från Kastrups flygplats, där det finns en anläggning för att städa och klargöra tågen. De vänder snabbt vid Hovedbanegården (vanligen spår 4-5) och åker mot Fyn och Jylland. En period stannade bland annat X2000 från Stockholm vid spår 26, sedan 2010 stannar dom vid ordinarie spår och vänder vid Østerport. Sedan Sverige införde ID-kontroller för resa över Öresundsbron utgår SJs tåg mot Sverige åter från spår 26 då det går att anordna ID-kontroll där utan att störa övrig trafik. En annan internationell linje är till Hamburg via tågfärjelinjen Rødby-Puttgarden. Det tysk-internationella nattågssystemet City Night Line slutade 2015 att trafikera Köpenhamn.

Utöver denna trafik finns IC-tågen till Ystad, skyltas Bornholm (övergång till båt i Ystad, denna linje har ibland förväxlats med Öresundstågen i och med att tågtyp X31 används, men körs helt av DSB.)

Trots att samtliga spår är elektrifierade på stationen är de flesta tåg dieseldrivna, utom S-tåg, Öresundståg och SJ-tåg. Även tåg till Sønderborg är eldrivna.

Framtidsplaner

Utbyggnad har enbart diskuterats och spekulerat omkring, bl.a med en ny "säckterminal" där Post Danmark nu har sin huvudterminal. Det mer utredda bygget av en ny järnväg till Ringsted kommer i sig inte nödvändigtvis beröra stationen, men väl öka trycket ytterligare. Den enda konkreta beslutade förändringen (hösten 2010) är att den pågående utbyggnaden av Köpenhamns Metro med den s.k. Cityringen, kommer att få en (tvärsgående underjordisk) perrong i anslutning till Huvudbanegården.

Historik

Hovedbanegården invigdes den 1 december 1911, och blev grundligt renoverad 1993-1994. Byggnaden ritades av arkitekt Henrich Wench, som också ritade Østerport station. Före 1911 fanns en station som byggdes 1864 och före den, en som byggdes 1847.

En nyhet med Hovedbangården jämfört med de två tidigare stationerna var att stationen inte var en säckstation utan tillät genomgående tåg. Genomgående tåg möjliggjordes genom att gräva upp en serie gator norrut, och täcka över schakten med tak. Det gjordes under 1910-talet och sträckan kallas Boulevardbanen. Bland annat finns Nørreport station nedgrävd under en gata.

Huvudentrén till Hovedbanegården

Externa länkar

http://www.hovedbanen.dk/ Information om serviceutbud på stationen med karta.