K-141 Kursk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Naval Ensign of Russia.svg K-141 Kursk
U-båt i Antej-klassen (Kursks systerskepp K-186 Omsk.)
U-båt i Antej-klassen (Kursks systerskepp K-186 Omsk.)
Allmänt
Typ Ubåt
Klass Antej-klass
Fartygsnummer K-141
Historik
Kölsträckt 1992
Sjösatt 1994
I tjänst december 1994
Öde Förlist 12 augusti 2000
Tekniska data
Längd 154 m
Bredd 18,2 m
Djupgående 9,0 m
Deplacement 13 400 ton
Deplacement i u-läge 16 400 ton
Fart 16 knop
Fart i u-läge 32 knop
Besättning 44 officerare, 68 värnpliktiga
Bestyckning 24 × SS-N-19/P-700 Granit sjömålsrobot
4 × 533 mm torpedtuber
2 × 650 mm torpedtuber

K-141 Kursk var en rysk atomubåt av Antej-klassen, tillhörande Norra flottan, namngiven efter staden Kursk vilken förliste år 2000.

Förlisningen[redigera | redigera wikitext]

Kursk byggdes 1992 och tjänstgjorde från december 1994 till 12 augusti 2000, då hon under en rysk flottövning sjönk till botten i Norra ishavet efter en explosion ombord. 118 besättningsmän omkom. Att några av dem levde åtskilliga timmar i en sluten sektion av ubåten bevisas av de brev till nära och kära som har återfunnits. I flera dagar hoppades man kunna undsätta besättningen. Olyckan utlöste en inrikespolitisk debatt i Ryssland, där president Vladimir Putin beskylldes för att ligga och sola på sin datja i Sotji istället för att söka hjälp från NATO att rädda besättningen. Ubåten bärgades till slut, i två etapper, 2001 och 2002 och de 115 besättningsmäns kroppar som återfanns fick en värdig begravning. Deras hustrur har, med ryska mått mätt, fått rekordstor ekonomisk ersättning från staten.

Teorier om förlisningen[redigera | redigera wikitext]

Den officiella slutsatsen[redigera | redigera wikitext]

Den officiella slutsatsen om hur olyckan egentligen gick till är att väteperoxidbränslet i en torped av misstag exploderade inuti ubåten, vilket startade en brand, som två minuter senare fick dess övriga torpeder att explodera.

Sänkt av en amerikansk ubåt[redigera | redigera wikitext]

En teori, framförd av den franske filmregissören Jean-Michel Carré, är att en amerikansk ubåt av misstag sänkte Kursk. Två amerikanska ubåtar ska ha skuggat Kursk då man fått uppgifter att denna ska testa en toppmodern torped som skulle överklassa vad Nato-länderna hade. Amerikanarna tappar efter en stund bort den ryska ubåten och börjar cirkulera och söka febrilt efter den. Samtidigt som en av dem återfinner den ryska ubåten hör de hur denna öppnar torpedluckorna. Man hör hur vattnet svallar in i torpedtuberna och i ren panik avfyrar amerikanarna då en torped vilken träffar Kursk som havererar och sjunker till botten. Både USA och Ryssland ska ha tystat ned händelsen på grund av det då spända läget. Några hållbara bevis för denna teori har dock inte framlagts.

Sänkt av rysk robotkryssare[redigera | redigera wikitext]

En liknande teori har framförts av Berliner Zeitung, som hävdat att Kursk sänkes av en sjömålsrobot P-700 Granit, försedd med en ny ubåtsjaktstridsspets, vilken av misstag avskjutits från robotkryssaren Peter den Store. Inte heller denna teori har kunnat substantierats med bevis.

Andra teorier[redigera | redigera wikitext]

Bland andra teorier som har framförts, kan nämnas att Kursk skall ha sänkts av en kvarbliven sjömina från andra världskriget eller att ubåten kolliderat med ett undervattensobjekt.

Avlidna[redigera | redigera wikitext]

Sektion 1[redigera | redigera wikitext]

  • Militärmästare Abdulkadyr M. Il'darov
  • Överbåtsman Aleksey V. Zubov
  • Matros Ivan N. Nefedkov
  • Matros Maksim N. Borzhov
  • Matros Aleksey V. Shul'gin
  • Premiärlöjtnant Arnold Yu. Borisov - OAO "Dagdizel"
  • Herr Mamed I. Gadzhiyev - OAO "Dagdizel"

Sektion 2[redigera | redigera wikitext]

Sjunde ubåtsdivisionens stab[redigera | redigera wikitext]

  • Kommodor Vladimir T. Bagriantsev - stabschef
  • Kommendör Yuriy T. Shepetnov
  • Kommendör Viktor M. Belogun'
  • Kommendör Vasiliy S. Isayenko
  • Kommendörkapten Marat I. Baygarin

Fartygskommendören[redigera | redigera wikitext]

  • Kommodor G. P. Liachin

Besättningen[redigera | redigera wikitext]

  • Kommendör Sergey V. Dudko - sekond
  • Kommendör Aleksandr A. Shubin
  • Kaptenlöjtnant Maksim A. Safonov
  • Premiärlöjtnant Sergey N. Tylik
  • Premiärlöjtnant Vadim Ya Bubniv
  • Kommendörkapten Andrey B. Silogava
  • Kaptenlöjtnant Aleksey Shevchuk
  • Premiärlöjtnant Andrey V. Panarin
  • Premiärlöjtnant Boris V. Geletin
  • Premiärlöjtnant Sergey V. Uzkiy
  • Kommendör Yuriy B. Sablin - fartygsingenjör
  • Kommendörkapten Andrey V. Miliutin
  • Kaptenlöjtnant Sergey S. Kokurin
  • Överbåtsman Vladimir V. Khivuk
  • Kommendörkapten Aleksandr Ye. Sadkov
  • Kaptenlöjtnant Mikhail O. Rodionov
  • Premiärlöjtnant Sergey N. Yerahtin
  • Överbåtsman Yakov V. Samovarov
  • Militärmästare Aleksandr V. Ruzliov
  • Överbåtsman Konstantin V. Kozyrev
  • Militärmästare Vladimir V. Fesak
  • Överbåtsman Andrey N. Polianskiy
  • Överbåtsman Segrey A. Kislinskiy
  • Överbåtsman Sergey V. Griaznyh
  • Matros Dmitriy S. Mirtov
  • Översergeant Dmitriy A. Leonov
  • Premiärlöjtnant Maksim A. Rvanin
  • Matros Andrey N. Driuchenko
  • Premiärlöjtnant Aleksey A. Ivanov-Pavlov
  • Överbåtsman Viktor A. Paramonenko

Sektion 3[redigera | redigera wikitext]

Sektion 4[redigera | redigera wikitext]

Sektion 5[redigera | redigera wikitext]

Sektion 5 bis[redigera | redigera wikitext]

Sektion 6[redigera | redigera wikitext]

Sektion 8[redigera | redigera wikitext]

  • Kaptenlöjtnant Sergey V. Sadilenko
  • Militärmästare Viktor V. Kuznetsov
  • Båtsman Robert A. Gessler
  • Överbåtsman Andrey M. Borisov
  • Matros Roman V. Martynov
  • Matros Viktor Yu. Sidiuhin
  • Matros Yuriy A. Borisov

Sektion 9[redigera | redigera wikitext]

  • Premiärlöjtnant Aleksandr V. Brazhkin
  • Överbåtsman Vasiliy E. Ivanov
  • Överbåtsman Mikhail A. Bochkov

Källa:[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Role of Honour SSGN K141 Submarine KURSK 2013-10-03.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]