K. Anders Ericsson

Från Wikipedia
K. Anders Ericsson
Född23 oktober 1947[1]
Död17 juni 2020[2] ​eller ​2020[3]
Tallahassee[4], USA
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningPsykolog, universitetslärare[3], forskare
ArbetsgivareFlorida State University
Florida State University (1992–)[5]
Utmärkelser
Fellow of the American Psychological Association
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Redigera Wikidata

K. Anders Ericsson, född 23 oktober 1947, död 17 juni 2020 i Tallahassee, Florida,[6] var en svensk forskare i psykologi tillika psykologiprofessor vid Florida State University. Han var internationellt erkänd för sin forskning inom psykologin bakom expertis och prestation. Hans forskning ligger till grund för 10 000-timmarsregeln. På svenska gav han ut boken Peak: vetenskapen om att bli bättre på nästan allt – sanningen bakom 10 000-timmarsregeln.[7]

Ericsson studerade experters prestationer inom områden som medicin, musik, schack och sport, med fokus på förlängd målmedveten övning (d.v.s. högkoncentrationsövning utanför ens personliga bekvämlighetszon) för att förklara hur utövare på expertnivå åstadkommer sina överlägsna resultat. Ericssons forskning har haft en betydelse som direkt komplement till annan forskning [8][9] rörande kognitiva förmågor, personlighet, intressen och andra faktorer som hjälper forskare att förstå och förutse målmedveten övning och prestationer på expertnivå.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

K. Anders Ericsson doktorerade 1976 i psykologi vid Stockholms universitet för avhandlingen Approaches to descriptions and analyses of problem-solving processes: the 8-puzzle,[10] frågor som han redan behandlat i flera monografier.[11][12][13][14] Efter disputationen fick han en post doc vid amerikanska Carnegie Mellon University. Han har sedan varit verksam vid Max-Planck-institutet i Berlin och vid Florida State University.

Ericsson inledde sin forskarkarriär på studier om kognitiva processer vid problemlösning. Hans främsta forskningsområde har emellertid varit minnesprocesser och deras betydelse för exceptionella prestationer.[15] Han blev känd för sitt påstående att det tar tiotusen timmars träning innan någon blir expert i något område, och att denna träning var viktigare än talang. Tanken vidareutvecklades sedermera av Malcolm Gladwell, men har kritiserats för att inte framhålla att träning inte räcker för att bli en elit i något område samt för att olika eliter bevisligen tränat mindre än tio år.[16]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Ericsson, K. Anders (2016). Peak: vetenskapen om att bli bättre på nästan allt -- sanningen bakom 10 000-timmarsregeln. Stockholm: Volante. ISBN 978-9188123725
  • Ericsson, K. Anders; Pool, Robert (2016). Peak: Secrets from the New Science of Expertise. Boston|: Houghton Mifflin Harcourt. ISBN 978-0544456235.
  • Ericsson, K. Anders (Ed.) (2009). Development of professional expertise: Toward measurement of expert performance and design of optimal learning environments. Cambridge, UK: Cambridge University Press. ISBN 978-0521740081.
  • Ericsson, K. Anders; Prietula, Michael J.; Cokely, Edward T. (2007). "The Making of an Expert". Harvard Business Review (Juli-Augusti 2007).
  • Ericsson, K. Anders; Roring, Roy W.; Nandagopal, Kiruthiga (2007). "Giftedness and Evidence for reproducible superior performance" (PDF) High Ability Studies.
  • Charness, Neil; Feltovich, Paul J.; Hoffman, Robert R.; Ericsson, K. Anders, eds. (2006). The Cambridge Handbook of Expertise and Expert Performance. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9780521840972. Lay summary (28 June 2010).
  • Ericsson, K. Anders; (2003). "The Search for General Abilities and Basic Capacities: Theoretical Implications from the Modifiability and Complexity of Mechanisms Mediating Expert Performance". In Sternberg, Robert J.; Grigorenko, Elena L. The Psychology of Abilities, Competencies, and Expertise. Cambridge: Cambridge University Press. pp. 93–125. ISBN 978-0-521-00776-4.
  • Ericsson, K. Anders (Ed.) (1996). The road to excellence: The acquisition of expert performance in the arts and sciences, sports, and games. Mahwah, NJ: Erlbaum. ISBN 978-0805822328.
  • Ericsson, K. Anders; Kintsch, W.; (1995). Long-term working memory. Psychological review. 102 (2): 211-245. doi:10.1037/0033-295X.102.2.211. PMID 7740089.
  • Ericsson, K. Anders; Simon, Herbert. A. (1993). Protocol analysis; Verbal reports as data (revised edition). Cambridge, MA: Bradford books/MIT Press. ISBN 978-0262550239.
  • Ericsson, K. Anders; Smith, Jacqui (Eds.) (1991). Toward a general theory of expertise: Prospects and limits. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0521404709
  • Ericsson, K. Anders; Simon, Herbert. A. (1984). Protocol analysis: Verbal reports as data. Cambridge, MA: Bradford Books/MIT Press. ISBN 978-0262550239

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, n83130196, läst: 12 november 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Psychology Professor Anders Ericsson — the world’s top expert on expertise — dies (på engelska), Florida State University, 24 juni 2020, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenska Dagbladet, 4 juli 2020, sid. 48
  7. ^ ”Peak”. Volante. http://volante.se/bocker/peak/. Läst 23 mars 2017. 
  8. ^ ”Motivation and cognitive abilities: An integrative/aptitude-treatment interaction approach to skill acquisition.”. http://psycnet.apa.org/journals/apl/74/4/657/. Läst 30 mars 2017. 
  9. ^ ”A theory of adult intellectual development: Process, personality, interests, and knowledge”. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289696900161. Läst 30 mars 2017. 
  10. ^ Libris 112488
  11. ^ Libris 612044
  12. ^ Libris 612045
  13. ^ Libris 612046
  14. ^ Libris 612047
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140309153624/http://www.psy.fsu.edu/faculty/ericsson/ericsson.hp.html. Läst 10 juli 2014. 
  16. ^ http://www.svd.se/traning-och-halsa/myten-om-10-000-timmars-traning_3735134.svd
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=K._Anders_Ericsson&oldid=50784075”