K2020
| Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt. Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig. |
K2020 är ett samverkansprojekt inom Göteborgsregionens kommunalförbund, där ett antal kommuner, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Trafikverket deltar. Syftet med projektet är att fram till 2025 nästan fördubbla antalet kollektivtrafikresor inom Göteborg med kranskommuner, till en andel på 40% av det totala antalet resor. Inom Göteborgs kommun ligger andelen redan på en liknande siffra, men det gäller inte mellan Göteborg och omgivande kommuner.
Man konstaterar i olika utredningar att en utbyggnad av infrastrukturen är nödvändig, men viktigt är också att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Mer tågtrafik önskas, bland annat för att tåg mycket snabbare tar sig in i centrum än bussar. Det kräver sådana investeringar. Här kommer en kort sammanfattning över kollektivtrafikprogrammet [1] som antogs den 3 april 2009.
Innehåll |
Spårväg [redigera]
- Spårväg över Norra älvstranden (Lindholmen, Sannegården, Eriksberg) till Ivarsbergsmotet nära Älvsborgsbron, samt en förbindelse mellan Lindholmen och Eketrägatan över Gropegårdsgatan.
- Stor-Kringen byggs inledningsvis ut mellan Lindholmen och Masthuggstorget. Detta är ett dyrt projekt, en spårvägstunnel under älven kostar miljardbelopp. Senare kompletteras förbindelsen med en tunnel från Masthuggstorget upp till Linneplatsen. På längre sikt (utanför K2020:s blickomfång) kan ytterligare förlängningar i form av en östlig del av ringen byggas.
- Spårväg till Backa.
- Spår från Järntorget, över Södra älvstranden (Badhuslänken) förbi Operan (Operalänken) och på längre sikt vidare över Gullbergsvass till Gamlestadstorget följt av Utby. Vändslingan vid Bellevue plockas bort och istället vänder man vid behov i Utby.
- Färdigställ den planerade Munkebäckstriangeln, vilket gör det möjligt att förlänga dagens linje 5 från Torp till Östra Sjukhuset. I samband med detta byggs vändslingan vid Östra sjukhuset om, för att möjliggöra vändning av två linjer där.
- Längre spårvagnar. Man vill i samband med detta ha 45 meter långa hållplatser.
Järnväg [redigera]
- Västlänken, pendeltågstunnel i en halvcirkel genom Göteborg (centralen-Haga-Korsvägen). Kostnaden beräknas till 20 miljarder kronor.[2]
- Pendeltågsliknande tåg på alla fem utgående banor från Göteborg. Idag går pendeltåg till Alingsås och Kungsbacka. Banan mot Älvängen upprustas och trafik startas där 2012. Till Stenungsund infördes det 2009 pendeltågsliknande tåg i samband med nytt signalsystem. På längre sikt är en kapacitetshöjning (dubbelspår) trolig, något som dock ej bedöms som prioriterat inom K2020:s blickomfång. En mängd bussar komplettar istället. Även regionaltågslinjerna ska byggas ut, mot Trollhättan/Vänersborg 2012 och Landvetter flygplats/Borås långt senare (se Götalandsbanan).
- Höjd kapacitet på Västra stambanan (Alingsåspendeln) och Västkustbanan (Kungsbackapendeln), troligtvis genom en utbyggnad till fyrspår på delar av sträckorna. Sedan kan man höja turtätheten på dessa linjer. Behovet av fyrspår är störst i Lerum, men Lerums kommun har dock stoppat alla sådana byggplaner. Banverket (nuvarande Trafikverket) presenterade under 2009 ett alternativt förslag med ett antal mötesspår på sträckan Göteborg-Skövde. Det hade emellertid fortfarande varit önskvärt med ett "riktigt" fyrspår på sträckan. Redan 2008/2009 har turtätheten höjts till 4/timme i rusningsriktningen, men varannan bara till Floda.
- Längre pendeltåg och längre plattformar. År 2009 körs vissa 150-meterståg på Kungsbackapendeln, vilket motsvarar plattformarnas längd. Nya tåg levereras 2011 vilket ökar antalet sådana tåg. Förlängningen av plattformar Göteborg-Alingsås och Göteborg-Kungsbacka finns med i Trafikverkets nyligen presenterade framtidsplan, gällande fram till 2021. Pengarna är tillgängliga först år 2016, vilket blivit kritiserat som försent. Tågen är redan idag mycket eller ganska fulla och skulle inte klara en dramatisk ökning, till exempel som följd av att trängselskatter införs runt Göteborg.
Längre sikt [redigera]
K2020:s blickomfång sträcker sig fram till år 2025. Även om man mestadels föreslår satsningar som bör genomföras i tid till denna tidpunkt, så finns i betänkandet även en del andra förslag som får anses vara mer ogrundade. Ett par exempel är:
- Spårreservat mot Askim/Särö och Torslanda för någon slags spårtrafik i framtiden.
- Spårreservat för pendeltåg mot Stenungsund via centrala Kungälv och östra Hisingen (jämför, E6:ans sträckning).
- En slags "loop" över mellersta Hisingen, från Biskopsgården till Backa och över älven till Hjällbo.
Finansiering [redigera]
Investeringarna som krävs överstiger ordinarie budgetramar, och av den anledningen måste alternativa finansieringsformer ses över. Arbetsgrupperna har belyst ett antal olika, där bland annat en så kallad "bompeng" med Oslo som förebild, och en gemensam finansiering mellan region och stat, en sk. paketlösning, kan omnämnas. Under hösten 2009 var ett sådant paket under planering, där förhoppningen är att kunna inrymma vissa av satsningarna som förespråkas av K2020. Namn som "västsvenskt jättepaket" och "Göteborgspaketet" har förekommit i medierna. Ingenting är ännu beslutat och inga avtal undertecknade, men värdet förväntas uppgå till 29,5 miljarder kronor där Västlänken, Marieholmstunneln, ny Göta älvbro och Bangårdsviadukten omnämnts som större projekt. Tanken är att införa trängselskatter i en ring runt Göteborg för att på så sätt bekosta större delen av regionens halva av finansieringen. Staten är tänkt att stå för resterande halva.
Övrigt (i urval) [redigera]
- Stora knutpunkter, de så kallade "portarna till Göteborg": Gamlestadstorget, Hjalmar Brantningsplatsen, Mölndal centrum, Frölunda Torg och Järnbrottsmotet.[3]
- En bussring runt city; bussfiler längs Södra Älvstranden, på Nya Allén, den planerade Bangårdsviadukten samt på Södra vägen och Sprängkullsgatan/Övre Husargatan.
- Man förordar ett nytt, mer lättöverskådligt, linjenät. Linjerna delas upp i KomFort (pendeltåg och expressbussar genom regionen), KomOfta (stadstrafik; spårväg och stombuss) och KomNära (lokal busstrafik).
- Det finns även något som kallas KomTill, vilket syftar på hur man kommer till kollektivtrafiken. Exempel på detta är attraktiva pendelparkeringar vid stationer/hållplatser, cykelställ och trygga gångvägar.
Källor [redigera]
- ^ Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen, K2020
- ^ GP.se: Västlänken fyra miljarder dyrare
- ^ Knutpunkter och andra viktiga bytespunkter. Underlagsrapport till K2020
Externa länkar [redigera]
”Göteborgsregionens kommunalförbund (GR): K2020”. http://www.gr.to/grinnehallsmeny/miljosamhallsbyggnad/projekt/k2020.4.c2226e31133de9a9838000701.html. Läst 2 augusti 2009.
”Tågtrafik och järnvägsinvesteringar”. http://www.grkom.se/download/18.3260184d116870f43bc8000970/K2020+J%C3%A4rnv%C3%A4gsinvesteringar+sep+07.pdf. Läst 10 oktober 2009.