Kognitiv beteendeterapi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från KBT)
Hoppa till: navigering, sök

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för olika former av psykoterapier med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I början av 1900-talet växte två former av psykoterapi fram, psykoanalys och beteendeterapi. Beteendeterapin, med förgrundsfigurer som John Watson och B.F. Skinner, kritiserade psykoanalysen som "mentalistisk" och utgick istället från det observerbara beteendet och inlärningspsykologiska upptäckter från experimentell psykologi, som principerna om klassisk och operant betingning. Beteendeterapins vetenskapsfilosofiska grund kallas för behaviorism.

Den kognitiva revolutionen[redigera | redigera wikitext]

Brottet från den beteendeorienterade psykologin började under 1950-talet, då psykologer återigen började visa intresse för mentala processer.[1] Även den amerikanska lingvistikern Noam Chomskys forskning på det mänskliga språket var ett viktigt inslag i synen på det mänskliga tänkandet, som hjälpte till att bana väg för vad som senare har kallats "den kognitiva revolutionen."[2]

Den amerikanske psykiatrikern Aaron Beck hade under sin kliniska verksamhet, ursprungligen som psykoanalytiker, noterat att deprimerade patienter tenderar att ha felaktiga och negativt färgade antaganden om sig själva och om omvärlden. Under 1960-talet började Beck därför utveckla den kognitiva terapiformen för att direkt adressera dessa antaganden. 1979 publicerade Beck en bok, Cognitive Therapy for Depression, som tillsammans med forskningsstöd visade att kognitiv terapi var lika effektiv som dåtidens antidepressiva medicinering. Ytterligare påpekade han vikten av att behandlaren också intresserade sig för patientens tankar och känslor.[3]

Begreppet kognitiv beteendeterapi populariserades på 1980-talet, men vissa menar att den första KBT-inriktade psykoterapeuten var Albert Ellis som, bland annat inspirerad av moderna och klassiska filosofer, utvecklade rationell emotiv beteendeterapi (REBT) under 1950-talet.[4][5] Idag kan man med "kognitiv beteendeterapi" mena allt från ren kognitiv terapi i Becks anda (Beck använder numera själv begreppet "KBT") till beteendeterapi.

Tredje vågens beteendeterapi[redigera | redigera wikitext]

På 2000-talet har den så kallade tredje vågens beteendeterapi vuxit fram, med terapiformer som acceptance and commitment therapy (ACT) och dialektisk beteendeterapi (DBT). Denna innebär delvis en återgång till den förkognitivistiska beteendeterapin, på så vis att man inte längre försöker att direkt förändra kognitioner. Istället försöker man där att förändra förhållandet till sitt tänkande, bland annat tekniker för att uppnå medveten närvaro och lära sig acceptera sina tankar.

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt för de olika varianterna av KBT är att stor vikt läggs vid vetenskaplig utvärdering av metoderna, så kallad evidens. De studier som anses vara mest tillförlitliga är randomiserade kontrollerade studier. KBT är den terapiriktning där det gjorts flest randomiserade kontrollerade studier (RCT)[källa behövs] och detta har lett till att terapiformen förordas av oberoende institutioner för utvärdering av hälsovård, bland annat Statens beredning för medicinsk utvärdering i Sverige och Cochrane collaboration[6], för de flesta vanliga psykiatriska diagnoser.

På senare tid har det uppmärksammats att KBT fungerar lika bra vid behandling via internet som vid sedvanlig behandling där patienten och terapeuten träffas ansikte mot ansikte. Det finns, om än begränsat, vetenskapligt stöd för att KBT via så kallad internetterapi på upp till ett års sikt kan ha effekt på symptom vid paniksyndrom [7], social fobi[8] och depression[9]. Det finns idag flera hemsidor på internet där man kan få kostnadsfri terapi inom ramen för vetenskapliga studier[10].

Effektivitet[redigera | redigera wikitext]

En metastudie där sju behandlingsmetoder jämförs visar att vid depression har ett flertal korta behandlingsmetoder utöver KBT visats vara lika effektiva bland dem som genomför behandlingen, och ha signifikant lägre bortfallsnivå. [11] Resultat från en metastudie[ifrågasatt uppgift] [12][citat från källa efterfrågat] visar att ungefär en tredjedel av de patienter som påbörjar KBT-behandling för depression kan förvänta sig en signifikant förbättring (om man utgår ifrån alla patienter som påbörjat behandling, s.k. intent-to-treat). De här siffrorna gäller med största sannolikhet alla korta behandlingsformer för depression.[källa behövs]

I flera jämförelser med farmakologiska och psykoterapeutiska metoder har man vanligtvis kunnat notera bättre resultat för KBT vid behandling av depression[13] och ångest[14]. Andra studier hittar ingen evidens[15] för att KBT skulle vara en bättre behandlingsform än till exempel psykodynamisk psykoterapi, vid jämförelser får de båda oftast likvärdiga resultat och sett över flera studier finns ingen signifikant skillnad. Dock har det gjorts få direkt jämförande studier. Inte inom något område har KBT fått sämre resultat än andra psykoterapeutiska insatser[16][17].

KBT i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I USA, Kanada, Australien och Storbritannien har KBT en mycket stark ställning bland psykologer, psykoterapeuter och övriga vårdgivare inom psykiatrin. I Sverige har KBT haft en långsammare spridning och efterfrågan på behandling är ännu betydligt större än utbudet. Idag finns dock utbildning inom ramen för psykologutbildning vid de stora universiteten, samt en omfattande utbildningsverksamhet riktad mot olika yrkesgrupper inom sjukvården.

På senare år har utbildningssatsningar för KBT som drivits fram inom den s.k. rehabiliteringsgarantin ådragit sig kraftig kritik, då den anses gynna korta och ytliga utbildningssatsningar och därmed leda till en förflackning av terapiformen. Man har också ifrågasatt Sveriges sedan mitten på 2000-talet ensidiga satsning på KBT bland terapiformer. Detta behöver vägas mot en tidigare ensidig svensk satsning på psykodynamiska terapiformer, och det faktum att två tredjedelar av alla legitimerade psykoterapeuter i Sverige har psykodynamisk inriktning.[18]

Under år 2010 fastslog Socialstyrelsen efter intensiv kritik sina riktlinjer för behandling av ångest och depression. Resultatet är i hög grad ett förtydligande av de tidigare preliminära riktlinjerna och innebär bland annat att KBT om möjligt ska erbjudas som förstahandsalternativ vid behandling av lindrig och måttlig ångest och depression.

KBT som förmedlas via nätet är fortfarande ganska ovanligt i Sverige. En granskning från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) visar att KBT med stöd av behandlare på nätet kan hjälpa vid ångest eller lindrig till måttlig depression hos vuxna som själva har valt metoden. Även symtom vid social fobi kan lindras. Det finns också ett visst stöd för att internetbehandling kan fungera för vuxna som har panikångest eller så kallat generaliserat ångestsyndrom. Men SBU framhåller att för alla dessa tillstånd behövs det fler studier som kan visa om KBT via nätet fungerar lika bra som att träffa terapeuten personligen. Tänkbara risker behöver också undersökas mer, liksom effekterna för barn och unga.[19]

KBT gentemot psykodynamisk terapi[redigera | redigera wikitext]

KBT:s verkningsmekanism uppfattas vara förändring till ett mer ändsamålsenligt beteende. Med beteende avser man i "tredje vågens KBT" både yttre och inre beteende. Inre beteende inkluderar tankar, känslor och kroppsreaktioner.[20][21]

Psykodynamiska terapier, vari psykoanalys inkluderas, ser lösning av konflikter som sitt medel för förändring. Huvudfokus har här av tradition legat på lösandet av omedvetna konflikter.[22] Dock har man inom psykodynamisk teoribildning uppmärksammat behovet av att i dessa dagar lägga ett större fokus också på medvetna och förmedvetna konflikter.[23][22][24]. Ytterligare interna synpunkter har varit att psykodynamisk terapi ofta, till följd av brister i struktur och/eller brister i vidmakthållande av överenskommen struktur, i för liten utsträckning uppmärksammat såväl terapeutens som den hjälpsökandes faktiska beteenden, varför man återkommande missat de konflikter man varit satt att adressera.[25][22][24]

Kognitiv beteendeterapi använder till skillnad från psykodynamiska terapier inte begreppet konflikt i sin teoribildning.[20][21][26][27] Enstaka försök har skett att efter KBT lägga till en kort tids psykodynamisk konfliktfokuserad terapi.[28].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Passer, Michael W; Smith, Ronald E (2007). Psychology - The Science of Mind and Behavior. Boston, Mass: McGraw-Hill. ISBN 0-07-110825-4 
  2. ^ Anderson, John R (2005). Cognitive Psychology and its Implications. USA: Worth Publishers. ISBN 0-7167-0110-3 
  3. ^ Westbrook, David; Helen Kennerley, Joan Kirk (2011). An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy - Skills and Applications. Padstow: SAGE Publications Ltd. ISBN 978-1-84860-686-9 
  4. ^ NACBT: History of Cognitive-Behavioral Therapy, 2004, National Association of Cognitive-Behavioral Therapists. Hämtad 2006-12-19
  5. ^ IGS: 3. Is it similar to any other disciplines or practices I might be familiar with?, 2007, Institute Of General Semantics. Hämtad 2007-12-04
  6. ^ Cochrane-biblioteket.
  7. ^ Carlbring, P., Nilsson-Ihrfelt, E., Waara, J., Kollenstam, C., Burman, M., Kaldo-Sandström, V., Söderberg, M., Ekselius, L., & Andersson, G. (2005). Treatment of Panic Disorder: Live Therapy vs. Self-Help via Internet. Behaviour Research and Therapy, 43, 1321-1333. [1]
  8. ^ Hedman, E., Furmark, T., Carlbring, P., Ljótsson, B., Rück, C., Lindefors, N., & Andersson, G. (2011). Five-year follow-up of internet-based cognitive behaviour therapy for social anxiety disorder. Journal of Medical Internet Research, 13(2):e39. [2]
  9. ^ Andersson, G., Hesser, H., Hummerdal, D., Bergman-Nordgren, L., & Carlbring, P. (In press). A 3.5-year follow-up of Internet-delivered cognitive behaviour therapy for major depression. Journal of Mental Health. [3]
  10. ^ www.studie.nu
  11. ^ Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G. & van Oppen, P. (2008). Psychotherapy for depression in adults: A meta-analysis of comparative outcome studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 76, 909-922.
  12. ^ Westen, D., & Bradley, R. (2005). Empirically supported complexity: Rethinking evidence-based practice in psychotherapy. Current Directions in Psychological Science, 14(5), 266–271.
  13. ^ SBU: SBU. Behandling av depressionssjukdomar, volym 1-3. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2004. SBU-rapport nr 166/1. ISBN 91-87890-87-9.
  14. ^ SBU: Behandling av ångestsyndrom, volym 1. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2005. SBU-rapport nr 171/1. ISBN 91-87890-98-4.
  15. ^ Gerber et al. (2011). ”A Quality-Based Review of Randomized Controlled Trials of Psychodynamic Psychotherapy.”. Am J Psychiatry. http://www.riksforeningenpsykoterapicentrum.se/dokument/AJPPsychodynamicRCT.pdf. Läst 30 januari 2012. 
  16. ^ Butler A. C., Chapman J. E., Forman E. M., &, Beck A. T. (2006). The empirical status of cognitive-behavioral therapy: a review of meta-analyses. Clinical Psychology Review, 26, 17–31
  17. ^ Tolin, D. F. (2010). Is cognitive-behavioral therapy more effective than other therapies?: A meta-analytic review, Clinical Psychology Review, In Press. DOI: 10.1016/j.cpr.2010.05.003.
  18. ^ "One size fits all" - "KBT:s frammarsch i psykvården."
  19. ^ SBU. Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU Alert-rapport nr 2013-02. ISSN 1652-7151 http://www.sbu.se/201302
  20. ^ [a b] Kåver, A. KBT i utveckling. Natur & Kultur. Stockholm 2006. ISBN 9789127108936
  21. ^ [a b] Anna Kåver, Allians. Den terapeutiska relationen i KBT. Natur & Kultur. Stockholm 2011. ISBN 978-91-27-13148-4
  22. ^ [a b c] Davidson, C. Psykoanalytisk Terapi. Altum. Stockholm 1989. ISBN 91-970608-3-6
  23. ^ Davidson, C. Det förmedvetna
  24. ^ [a b] Davidson, C. Terapi med Ramar
  25. ^ Langs, R. J, The Psychotherapeutic Conspiracy, Jason Aronson, New York 1982. ISBN 0876684886. Sv översättning Davidson, C. Den psykoterapeutiska sammansvärjningen. W&W. Stockholm 1985. ISBN 9146149376.
  26. ^ Westbrook, D. Kennerley, H. Kirk, J. An Introduction to Cognitive Behaviour Therapy: Skills and Applications. SAGE Publications Ltd. London 2011. ISBN 9781848606876.
  27. ^ Latzer, Y. Peretz, T. Kreutzer S. Conflict-oriented cognitive behavioral therapy (CO-CBT): an integrative approach to the treatment of Bulimia Nervosa patients. Clinical Social Work Journal, 36(4), December 2008, pp.373-383.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]