Kaktusvråk
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Kaktusvråk Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
| Släkte | Parabuteo Ridgway, 1874 |
| Art | Kaktusvråk P. unicinctus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Parabuteo unicinctus | |
| Auktor | Temminck, 1824 |
| Synonymer | |
| Harrisvråk | |
.jpg) |
|
| Hitta fler artiklar om fåglar med | |
Kaktusvråk (Parabuteo unicinctus) är en rovfågel i familjen hökartade rovfåglar och ensam art i släktet Parabuteo och kallas också för "Harrisvråk".
Innehåll |
Utbredning[redigera]
Den har ett mycket stort utbredningsområde, från USA i norr till Chile i söder. Den är populär bland falkenerare runt om i världen varför det finns förrymda exemplar utanför dess naturliga utbredningsområde.
Utseende[redigera]
Kaktusvråken är en medelstor rovfågel med kastanjebruna skuldror och lår, och svartfärgad stjärtspets. I flykten påminner den om en ganska stor mörk kärrhök. Honorna är större än hanarna.
Ekologi[redigera]
Katusvråken föredrar torr, främst öppna biotoper, som grässlätter med utspridda träd, ofta nära vatten och kärr. Den jagar genom att glidflyga lågt över marken.
Föda och födosök[redigera]
Den skiljer sig ifrån andra rovfåglar genom att jaga i grupp. Gruppen sitter ofta på höga kaktusar eller klippor och spanar efter byten. Varje grupp består av ett par, med en dominant hona tillsammans med andra individer. Kaktusvråken jagar smådjur som kaniner, råttor och sorkar men även större fåglar som pärlhöns. Men huvudfödan är ormar och ödlor.
Häckning[redigera]
Boet placeras högt uppe i ett träd eller på en klippa. Honan lägger ett till två ägg. Oftast överlever bara en unge, eftersom den större och starkare ungen oftast dödar och äter den mindre. Ungen påbörjar att träna vingarna efter cirka 17 dagar men lämnar inte boet förrän efter cirka 40 dagar. Honan fortsätter sedan att mata ungen i ytterligare 2 månader tills den kan jaga själv.
Noter[redigera]
- ^ BirdLife International 2004. Parabuteo unicinctus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species[död länk] Läst 2007-01-18.
- Wikispecies har information om Parabuteo unicinctus
