Kalcedon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalcedon
Mineral Calcedonia GDFL037.jpg
Kategori Mineral
Grupp Kvarts
Kemisk formel Kiseldioxid SiO2
Färg Blåaktig, vitgrå
Kristallsystem Trigonala
Spaltning Ingen
Brott Mussligt, mycket sprött
Hårdhet (Mohs) 6,5-7
Ljusbrytning 1,530-1,539
Dubbelbrytning +0,006
Dispersion Ingen
Streckfärg Vit
Densitet 2,58-2,64


Kalcedon är ett mineral som består av tät, kryptokristallin kiseldioxid av olika färg. Kalcedon har en särspräglad struktur, vilket syns om den betraktas med mikroskop, då den verkar vara trådaktig i strukturen. Mineralen är uppkallad efter staden Chalcedon.

Kalcedon finns ofta i bergssprickor som fyllnad, och har bildats ur kiselsyrahaltiga vattenlösningar. Den är porös och kan impregneras med färgämnen, och olika färger som naturligt kalcedon har är just absorberade ur lösningar som utifrån trängt igenom stenen. [1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Vanlig kalcedon är oftast mjölkvit, gråaktig eller färglös, men används endast när den är vackert färgad eller har andra speciella egenskaper.[1]

Flera slag av kalcedon används som smyckesstenar, särskilt agat och onyx, klarröd karneol och röd jaspis, äppelgrön krysopras, samt grön heliotrop. Opalen är närbesläktad.

Hornsten[redigera | redigera wikitext]

En variant av kalcedon är hornsten (efter tyska Hornstein), en flintlik, hornaktigt skimrande bergart som huvudsakligen består av kiselsyra.[2] Den består av mycket finkristallina, ogenomskinliga aggregat av kvarts och har en gråaktig till smutsbrun färg. Brottet har en hornaktig lyster. Hornsten är också en benämning på ekonomiskt ointressant jaspis.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Meyers varulexikon, Forum, 1952
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1976
  3. ^ "hornsten". NE.se. Läst 18 september 2013.