Kalciumkarbid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalciumkarbid
Kalciumkarbid
Systematiskt namn Calcium Carbide
Kemisk formel CaC2
Molmassa 64,1 g/mol
Utseende Från vitt pulver till grå-svarta kristaller
CAS-nummer 75-20-7
Egenskaper
Densitet 2,22 g/cm³
Smältpunkt 2 160 °C
Kokpunkt 2 300 °C
Faror
Huvudfara
Brandfarlig Brandfarlig
(utsöndrar acetylengas vid kontakt med vatten)
NFPA 704

NFPA 704.svg

3
3
2
W
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kalciumkarbid är ett färglöst kemiskt salt med formeln CaC2. Kokpunkten är omkring 2 300 °C.[1]

Kalciumkarbid framställs genom den endoterma reaktionen mellan bränd kalk (CaO) och koks (C), en process som upptäcktes av kanadensarna T.L. Willson och J.T. Moorehead (1891):[2]

\rm CaO + 3\ C \rightarrow CaC_2 + CO

Kalciumkarbidets kemiska struktur påminner om koksaltets, där Na+-jonen bytts ut mot en Ca2+-jon och Cl--jonen bytts ut mot C22--joner.

Industriell tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Industriellt används kalciumkarbid vid framställning av acetylen (C2H2), som sedan används vid oxyacetylensvetsning. Reaktionen som uppstår då kalciumkarbid kommer i kontakt med vatten är kraftigt exoterm.

\rm CaC_2 (s) + 2\ H_2O (l) \rightarrow C_2H_2 (g) + Ca(OH)_2 (s)

Kalciumkarbid tillverkas i stora mängder, 1982 var den totala världsproduktionen 6,4 miljoner ton och utvinns bland annat vid krackning av kolväten och fås som biprodukt vid framställning av etylen. En annan industriell tillämpning av kalciumkarbid är fixering av kvävgasen i luften och därigenom bildas ämnet kalciumcyanamid, som används som gödsel.

\rm CaC_2 + N_2 \rightarrow CaCN_2 + C

Tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på vanlig tillämpning är som bränsle i karbidlampor. Eftersom förbränningen av acetylen från karbidlampor sker med luft, under ett underskott av syre, har karbidlampor en tendens att "sota" luften i omgivningen. En gas-blandning med rätta proportionerna av acetylen och syrgas är explosiv.

Kalciumkarbid finns att köpa i vissa färg/kemi-affärer och kan användas vid sorkbekämpning i trädgårdar.

Kalciumkarbids främsta användningsområde är dock i stålindustrin där den används för att rena stål från svavelföreningar och för tillverkning av acetylengas till svetsindustrin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • John McMurry och Robert C. Fay (2003). Chemistry (fourth ed). Prentice Hall. ISBN 978-013-140208-9 
  • N. N. Greenwood och A. Earnshaw (1998). Chemistry of the Elements (second ed). Butterworth-Heinemann. ISBN 978-075-063365-9 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Säkerhetsdatablad”. Swed Handling AB, Norrköping. 2007-06-26. http://www.swedhandling.com/pdf/158.pdf. Läst 8 februari 2009. 
  2. ^ ”Electricity & Technology at the Pan-American Exposition”. University at Buffalo. 11 juni 2004. http://ublib.buffalo.edu/libraries/exhibits/panam/sel/electrochemcompanies.html. Läst 29 februari 2008.