Kaliningrad

Kaliningrad
(Калининград)
Königsberg
Stad
Flagga
Stadsvapen
Land Ryssland Ryssland
Federalt distrikt Nordvästra federala distriktet
Oblast Kaliningrad oblast
Koordinater 54°43′00″N 20°30′00″Ö / 54.71667°N 20.50000°Ö / 54.71667; 20.50000
Area 223,03 km²[1]
Folkmängd 453 461 (1 januari 2015)[2]
Befolkningstäthet 2 033 invånare/km²
Grundad 1255
Borgmästare Alexandr Jarosjuk
Postnummer 236xxx
Riktnummer +7 4012
Geonames 554234
Kaliningrads läge Kaliningrad oblast.
Kaliningrads läge Kaliningrad oblast.
Kaliningrads läge Kaliningrad oblast.
Webbplats: Kaliningrads officiella webbplats
Uppslagsordet ”Königsberg” leder hit. För staden med det tyska namnet Königsberg in der Neumark, i nuvarande västra Polen, se Chojna.

Kaliningrad (ryska: Калининград;), fram till 1946 benämnt Königsberg (Кёнигсберг, svenska: Königsberg; tyska: Königsberg; polska: Królewiec, litauiska: Karaliaučius), är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön. Folkmängden uppgår till cirka 450 000 invånare.

Under namnet Königsberg var staden tidigare huvudstad i den tyska provinsen Ostpreussen, och längre tillbaka var staden hertigdömet Preussens huvudstad. När staden blev sovjetisk efter andra världskriget, ville den nya regimen inte ha kvar det monarkiskt klingande namnet (Königsberg betyder "Kungsberg") utan uppkallade i stället staden efter kommunisten Michail Kalinin. Stadens invånare kallar ändå i vardagslag ofta sin stad för Königsberg.

Historia

Königsbergs slott, 1895

Hansestad

Königsberg var en gammal tysk hansestad, grundad 1255 av Tyska orden och som uppkallades efter den tjeckiske kungen Ottokar II av Böhmen, som deltog i ett korståg mot balterna i trakten, och erhöll 1286 stadsrättigheter. 1457 blev staden den tyske ordensmästarens residensstad.[3]1300 tillkom stadsdelen Löbenicht, och 1327 tillkom stadsdelen Kneiphof på en ö i floden Pregel. Kneiphof hade fram till 1724 egna stadsrättigheter.[3]

Huvudstad

Staden blev huvudstad i hertigdömet Preussen, som 1618 ingick personalunion med markgrevskapet Brandenburg under ätten Hohenzollern. Fördraget i Königsberg mellan Sverige och Brandenburg slöts utanför staden 1656. 1701 omvandlades unionsstaten Brandenburg-Preussen till kungariket Preussen, genom att Fredrik I av Preussen kröntes till kung i Königsbergs slottskyrka. Staden var residensstad i provinsen Ostpreussen från 1815 fram till 1945. Dittillsvarande svenska handelsagenturen i Königsberg ersattes av ett konsulat 1815-1945.

Kulturellt centrum

Königsberg blev ett centrum för kunskap och utbildning. En av stadens söner, den ledande matematikern och astronomen Johann Müller (1436–1476), tog sig stadens latinska namn, Regiomontanus. Andra berömda söner är matematikern Christian Goldbach (1690–1764) och filosofen Immanuel Kant (1724–1804). 1736 beskrev matematikern Leonhard Euler problemet med Königsbergs sju broar, som senare blev den matematiska grenen topologi.

1544 grundades stadens universitet.[4]

Andra världskriget

Tyska soldater utanför Königsberg i januari 1945.

Slaget om Königsberg pågick från slutet av januari 1945 fram till en slutstrid 6-9 april 1945. Staden blev under andra världskriget fullständigt lagd i ruiner genom brittiska bombanfall riktade mot civilbefolkningen, under 1944.[5] Under slutfasen av andra världskriget ockuperades Königsberg av Sovjetunionen. Vid Potsdamkonferensen beslutades att den norra delen av Ostpreussen skulle hamna under sovjetisk förvaltning och 17 oktober 1945 annekterade Sovjetunionen området och gjorde det till en del av Sovjetunionen som förvaltningsområdet Kaliningradskaja Oblast. I augusti 1945 fanns omkring 110 000 tyska civilister i staden, framförallt kvinnor, barn och äldre. De hölls kvar fram till 1947 då man hävde utreseförbudet och istället fördrev den kvarvarande tyska befolkningen västerut.

Stadens invånare blev fördrivna och många våldtogs och mördades av Röda armén, som på så sätt hämnades Nazitysklands framfart i öster.[6][7][8] Nästan alla av regionens närmare två miljoner tyska och litauiska invånare blev mördade eller deporterade till Gulag.[9]

Sovjettiden

År 1946 blev regionen en del av Ryska SFSR och Sovjetunionen och namnet ändrades till Kaliningrad efter Michail Kalinin. Kaliningrad var fram till Sovjetunionens fall huvudbas för den sovjetiska Östersjöflottan. Från 1950-talet blev staden ett militärt spärrområde och fram till 1992 var det svårt för utlänningar att besöka staden. Samtidigt byggdes staden åter upp men ändrades radikalt då en sovjetisk mönsterstad utan sin historiska bakgrund planlades. 1969 följde sprängningen av de resterande delarna av Königsbergs slott. Den tidigare innerstaden som låg i ruiner ersattes av grönområden och höghusområden.

Ryssland

Domkyrkan

I samband med stadens 750-årsjubileum 2005 restaurerades Domkyrkan och järnvägsstationen. Stadens centrum vid Segerplatsen byggdes om. I närheten av domkyrkan har man byggt upp ett affärscentrum i historisk stil som knyter an till de gamla hansastäderna men även Moskva och Sankt Petersburg. Det finns även planer på att återskapa den tidigare gamla stan.

Staden har även blivit plats för tillverkning, bland Avtotor som tillverkar för BMW, General Motors och Kia för den ryska marknaden.

Namnet Kaliningrad

Kaliningrad namngavs efter andra världskriget efter den sovjetiska kommunistiske politikern Michail Kalinin. Staden har behållit sitt sovjetiska namn, till skillnad från andra städer uppkallade efter bolsjeviker som sedan Sovjetunionens fall i augusti 1991 antingen fått nya namn eller återfått sina ursprungliga namn (till exempel Sankt Petersburg, förut Leningrad).

Historiska byggnader

Det gamla preussiska kungliga slottet skadades svårt under kriget och de sovjetiska myndigheterna lät riva ruinerna. Ett stadshus av betong kallat Sovjeternas hus byggdes senare på platsen; dock avbröts bygget på 1980-talet och har aldrig färdigställts, även om fasaden gjordes i ordning 2005. Bland övriga äldre byggnader som förstördes under andra världskriget märktes domen från 1300-talet, det gamla rådhuset, även det från 1300-talet, samt två av stadsmurens torn Gelber Turm och Blauer Turm.[3] Åren 1996-2006 byggdes en ny stor katedral, Kristus-Frälsarens katedral, den första större ryska kyrkobyggnaden i Kaliningrad, som blir den näst största i Ryssland.

Frihandelszon

Kaliningrad är en frihandelszon. Regionen har speciella avtal med de baltiska staterna för att den ryska inrikestrafiken ska fungera. Här pågår omförhandlingar på grund av att Polen och Litauen har gått med i EU, vilket komplicerar bilden för Ryssland. Numera krävs till exempel visum för ryska medborgare till Litauen, vilket inte krävdes tidigare.

Stadsdistrikt

Kaliningrad är indelat i tre stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[10] Invånarantal 14 oktober 2010[11] Invånarantal 1 januari 2015[2]
Baltijskij¹ 68 664 Ingen uppgift Ingen uppgift
Leningradskij 152 541 159 771 167 806
Moskovskij 85 507 152 165 158 441
Oktiabrskij¹ 43 252 Ingen uppgift Ingen uppgift
Tsentralnyj 80 039 119 966 127 214
TOTALT 430 003 431 902 453 461
¹ Distrikten Baltijskij och Oktiabrskij är numera sammanslagna med de andra distrikten.

Klimat

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde −0,7 0,3 4,7 10,9 17,2 20,6 21,8 21,6 17,3 12,0 5,7 1,6
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −5,8 −5,2 −2,1 2,2 7,0 10,9 12,8 12,3 9,1 5,3 1,2 −3,1
 Nederbörd 57 40 43 37 53 71 80 90 89 79 91 73

Framträdande personer från Königsberg/Kaliningrad

Se även

Källor

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 16 augusti 2010.
  2. ^ [a b] ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 12 augusti 2015.
  3. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 585 
  5. ^ The Destruction of Königsberg: "The RAF Bombing of 1944" Arkiverad 6 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Ethnic Cleansing after WW2 2013-01-10.
  7. ^ Antony Beevor, "War and Rape, Germany 1945", Lees-Knowles Lectures Cambridge 2002-3 2013-01-10.
  8. ^ Michael Palin, "Day Ninety-four: Nida to Kaliningrad", Palin's Travels 2013-01-10.
  9. ^ Darius Furmanavičius, "The Liberation of the Königsberg/Kaliningrad Region and the NorthernTerritories/Southern Kuril Islands in Comparative Perspective ", LITUANUS - LITHUANIAN QUARTERLY JOURNAL OF ARTS AND SCIENCES Volume 52, No 4 - Winter 2006 2013-01-10.
  10. ^ Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Arkiverad 23 maj 2013 på WebCite Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 16 augusti 2010.
  11. ^ Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 11 oktober 2012.
  12. ^ ”Kaliningrad” (på engelska). World Weather Information Service. http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=977. Läst 22 februari 2017. 

Externa länkar