Kaliumklorid
Från Wikipedia
| Kaliumklorid | |
| Systematiskt namn | Kaliumklorid |
|---|---|
| Kemisk formel | KCl |
| Molmassa | 74,551 g/mol |
| Utseende | Vitt kristallint pulver |
| CAS-nummer | 7447-40-7 |
| SMILES | [K+].[Cl-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,987 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 344 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 776 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Inga |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 2600 mg/kg (oralt), 142 mg/kg (intravenöst)[1] |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kaliumklorid (KCl), är ett ämne som smakar salt och används i salt med mindre halt natriumklorid. Kaliumklorid smakar lite mindre salt än natriumklorid och har också sämre konserverande effekt än vanligt koksalt. Kaliumklorid har E-nummer E 508. Kaliumklorid används även som tredje substans vid giftinjektion, en metod för avrättning. Det gör att hjärtat stannar när det går direkt in i blodet. Kaliumklorid kan framställas genom en neutralisation mellan kaliumhydroxid och saltsyra enligt formeln
Elektronstrukturen: 2,8,8///2,8,8
Referenser [redigera]
- ^ Sigma Material Safety Data Sheet - Potassium Chloride. Section 11. Sigma Chemical Company. Valid 7/2001.
