Kalmar domkyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°39′53″N 16°21′56″Ö / 56.66472°N 16.36556°Ö / 56.66472; 16.36556
Kalmar domkyrka
Kyrka
Kalmar domkyrka
Kalmar domkyrka
Land  Sverige
Län Kalmar län
Ort Kalmar
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Kalmar domkyrkoförsamling
Plats Kalmar
 - koordinater 56°39′53″N 16°21′56″Ö / 56.66472°N 16.36556°Ö / 56.66472; 16.36556
Invigd 1682
Bebyggelseregistret 21300000002956
Kalmar Domkyrkas interiör 2012
Kalmar Domkyrkas interiör 2012
Webbplats: Svenska kyrkan i Kalmar
Koret med det guldskimrande altaret
Läktarorgeln

Kalmar domkyrka ligger i Kalmar och är församlingskyrka i Kalmar domkyrkoförsamling, Småland. Den tillhör Växjö stift; Kalmar stift upphörde 1915, men kyrkan har även efter sammanläggningen av stiften formell ställning som domkyrka.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kalmar domkyrkas föregångare var en medeltida gotisk kyrkobyggnad belägen i närheten av Kalmar slott. Eftersom Drottning Christinas förmyndarregeringen 1640 beslutat att staden skulle flyttas från sin plats intill slottet och byggas upp på Kvarnholmen blev det aktuellt att även bygga en ny kyrka. Den gamla kyrkan kallad Bykyrkan eller Storkyrkan hade enligt uppgift inte mindre än fem skepp.1678 sprängdes kyrkan i fyra omgångar.Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret,mässhakar,predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket.Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen.[1]

Den nya kyrkan uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig. [2]

Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Tessin kan i utformningen av exteriörarkitekturen ha inspirerats av Il Gesù i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i sten i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder.Korsarmarna flankeras av fyra lanterninförsedda torn.Fasaden är rikt utformad med pilastrar. [3].

Kyrkorummet med sina vida, vita valv och sidoläktare, en praktfullt altaruppställning, rikt skulpterad predikstol, gravhällar och epitafier, återspeglar den svenska stormaktstidens gudstjänstrum. Trots ett flertal restaureringar under tidernas lopp har kyrkan i stort sett behållit sin ursprungliga prägel. Ett ritningsförslag beträffande en stor kupolbyggnad vid Helgo Zetterwalls restaurering 1882-1883 kom aldrig till stånd. Kyrkobyggnaden är under 2005-2013 föremål för ett betydande restaureringssarbete. Man har bland annat ersatt det gamla taket med ett nytt koppartak, samt öppnat ett antal fönster som igensattes vid renoveringen 1914. De gamla fönstren bevarades dock och det är dessa som nu åter sitter på plats. Kyrkan har därmed fått en ljusare prägel.

I det sydvästra sidotornet hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Medeltidskyrkans ursprungliga klockor togs som krigsbyte i kriget mot danskarna 1611-1613.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Altaruppställningen är utförd av 1712 av Kaspar Schröder efter en ritning av Nicodemus Tessin d.y., 1704. Den består förutom av sarkofagaltaret av tre delar symboliserande Guds treenighet. Uppsättningens som vilar på två kraftiga kolonner pryds av ett gyllene bildfält som skildrar," Guds som skapare". Överdelen är krönt av en strålsol med den ”Helige Ande” i mitten i form av en duva omkransad av änglar .Den stora altartavlan som är infogad i uppställningen har målats av David von Krafft och är en spegelvänd kopia av Charles Le Bruns stora målning "Descente de croix", som återfinns på Musée des beaux-arts i Rennes.
  • Sluten bänkinredning i mittskeppet och korsarmarna under sidoläktarna.
  • Halvcirkelformad orgelläktare.


Galleri[redigera | redigera wikitext]

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Interiör[redigera | redigera wikitext]


Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgeln[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk II Ryggpositiv I Öververk III Svällverk IV Pedalverk
Principal 16' Gedackt 8' Principal 8' Gedackt 16' Principal 16'
Principal 8' Kvintadena 8' Rörflöjt 8' Hornprincipal 8' Subbas 16'
Dubbelflöjt 8' Principal 4' Fugara 8' Salicional 8' Gedackt 16'
Viola da gamba 8' Koppelflöjt 4' Oktava 4' Tectus (Ged) 8' Kvinta 10 2/3'
Oktava 4' Svegel 2' Hålflöjt 4' Céleste 8' Oktava 8'
Rörflöjt 4' Kvinta 1 1/3' Gedacktpommer 4' Fugara 4' Borduna 8'
Gemshorn 4' Sifflöjt 1' Nasard 2 2/3' Nachthorn 4' Oktava 4'
Kvinta 2 2/3' Scharfcymbel IV chor Oktava 2' Blockflöjt 2' Flöjt 4'
Oktava 2' Rankett 16' Waldflöjt 2' Ters 1 3/5' Nachthorn 2'
Täckflöjt 2' (4'?) Krumhorn 8' Tertian II chor, 1 3/5' + 1 1/3' Larigot 1 1/3' Pedalmixtur IV chor
Sesquialtera II chor, 2 2/3' + 1 3/5' Tremulant Scharf III chor Oktava 1' Kontrabasun 32'
Mixtur VI-VIII chor Cor anglais 16' Mixtur IV chor Basun 16'
Trumpet 8' Corno 8' Dulcian 16' Trumpet 8'
Trumpet 4' Trumpet 8' Trumpet 4'
Oboe 8' Skalmeja 4'
Tremulant
Crescendosvällare Registersvällare

Kororgeln[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk Bröstverk Pedalverk Koppel
*Principal 8' (fasad) Gedackt 8' Subbas 16' Bröstverk/huvudverk
Viola da gamba 8' Principal 4' *Principal 8' Huvudverk/pedalverk
Spetsflöjt 8' Rörflöjt 4' *Trumpet 8' Bröstverk/pedalverk
Octava 4' Kortflöjt 2'
Traversflöjt 4' Scharf II chor
Quinta 3' (eg. 2 2/3') Vox virginea 8', D Cymbelstjärna
Superoctava 2' Tremulant (fyra klockor)
Mixtur IV chor
*Trumpet 8'

Altarorgeln[redigera | redigera wikitext]

Disposition:

Huvudverk
Principal 8'
Octava 4'
Octava 2'
Mixtur II chor
Trumpet 8'
Subbas 16'

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Högtidstal av prosten Pehr Edwall vid Kalmar Domkyrkas 300-årsjubileum 26 september 1982 hämtat ur Växjö stifts Hembygdskalender 1983.
  2. ^ Min Hembygds kyrka av prosten Pehr Edwall och konstnären Erik Bojs. Barometerns Civiltryckeri,Kalmar 1978.
  3. ^ Nationalencyklopedin. 1993. Band 10 ,sid.363.

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fabian Baehrendtz, "Anteckningar om Kalmar domkyrka". Arsboken Kalmar län 1912-14
  • Oloph Bexell, "Har Kalmar en 'riktig' domkyrka?" Årsboken Kalmar län 1985
  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Ulf Haegermark, "Vem är mästaren till predikstolen i Kalmar domkyrka?", Årsboken Kalmar län 1973.
  • Manne Hofrén, Kalmar domkyrka. Historik och vägledning 1981
  • Sten Karling Kalmar domkyrka och Nikodemus Tessin d. ä., 1984
  • Ingrid Rosell och Robert Bennett, Kalmar domkyrka, (Sveriges kyrkor band 209), Stockholm 1989, 253 sid.
  • Tidskriften Orgelforum 2001, nr 3, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
  • Folder från domkyrkoförsamlingen
  • Hilding Wibling, Epitafier och vapensköldar i Kalmar domkyrka, 1979
  • Nationalencyklopedin. 1993. Band 10 ,sid.363. ISBN 91-7024-620-3

Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]