Kalmar nation, Lund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar nation
Lund 2006 09 10 kalmar nation.jpg
                     
Latinskt namn Natio Calmariensis
Tidigast omnämnd 1696
Inspektor Sten Hidal
Antal medlemmar 900
Adress Biskopsgatan 12
22362 Lund
Webbplats www.kalmarnation.nu
Lunds Universitets sigill litet.gif
Studentnationer vid
Lunds universitet
Östgöta · Västgöta · Smålands · Lunds · Malmö · Helsingborgs-Landskrona · Sydskånska · Kristianstads · Blekingska · Göteborgs · Hallands · Kalmar · Wermlands
Kalmar nations vapen
Kalmargården.

Kalmar nation är en av tretton studentnationer vid Lunds universitet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den allra första fasta tidpunkten för Kalmar nations existens är den 29 februari 1696 och det är från konsistoriets (nuvarande universitetsstyrelsen) protokoll där det står att "Calmarienses, Junekopienses och de från Visingsö" skulle bilda en nation. Möjligtvis tillhörde kalmariterna ursprungligen Smålands nation, men skulle nu få stå på egna ben. Till inspektor utsågs professorn i romersk vältalighet Erland Lagerlöf.

Det är dock ovisst om Kalmar nation fungerat som en självständig nation under hela 1700-talets första hälft. Antagligen har den ibland verkat tillsammans med andra nationer. Något man vet säkert är att 1767 gick Kalmar nation samman med Östgöta nation och Västgöta nation och bildade Götiska nationen. Detta för att de små nationerna i Lund vid denna tid hade mycket få medlemmar. 1817 blev dock Kalmar nation en självständig nation igen och till inspektor valdes Jonas Albin Engeström.

Nationerna var på denna tid tämligen hierarkiska. För att avancera inom nationen så var man tvungen att avlägga vissa prov. För att bli junior till exempel skulle man genomgå en juniorsexamen i de vanliga skolämnena inför inspektor, kurator och seniorer. Detta system avskaffades dock 1830.

Inskrivna[redigera | redigera wikitext]

2005 hade nationen 1750 inskrivna, och är med det medelstor jämfört med de andra nationerna i Lund. Nationens festlokaler är inte särskilt stora, något som visar sig i flera av nationens många slogans, varav några är:

  • "Kalmar Nation - lite trängre, mycket roligare"
  • "Kalmar Nation - nationen med den lilla lokalen och det stora hjärtat"

Studentbostäder[redigera | redigera wikitext]

Nationen äger två studentbostadsfastigheter, Kalmargården på Biskopsgatan 12, där nationens expedition och samlingslokaler är inrymda samt korridorboende. Huset uppfördes 1952 efter ritningar av Hans Westman. Den andra fastigheten, Kalmar västra med adress Måsvägen 7, inrymmer 40 korridorrum och 12 lägenheter.

Kalmargården[redigera | redigera wikitext]

Kalmargården är ett hus i Lund där det mesta av verksamheten kring nationen äger rum. Byggnaden invigdes 1952. Redan den 27 november 1841 hade man beslutat att Kalmar nation borde skaffa sig ett eget hus. Men det var inte förrän 111 år senare som detta beslutet förverkligades, eftersom det då rådde extrem bostadsbrist i Lund. För att få pengar till att bygga huset så ordnade man ett lotteri där den högsta vinsten var en bil, skänkt av en bilhandlare i Lund. Man köpte en tomt för 35 000 kronor och den 14 mars 1952 lade man grundstenen till det som skulle bli Kalmargården.

Huset ritades av arkitekt Hans Westman och han hämtade inspiration från Domprostgården vid Lilla Torg i Kalmar. Det var lite delade åsikter om huruvida huset var vackert eller ej. Många tyckte nämligen inte om det kinainspirerade hopsjunkna taket, de flesta hade hellre velat ha ett platt tak i funkisstil.

1991 hade 39 års studentboende satt så stora spår i huset att en ombyggnad var nödvändig. Detta genomfördes och det blev mycket bra. Korridorrummen fick egen dusch och toalett och korridorernas och lägenheternas kök blev modernare. Den största förbättringen var dock att källaren byggdes om, man plockade bort badrummen och cykelförrådet. Detta innebar att publokalen blev större och köket blev bättre. Dagens Kalmargård består av 18 korridorrum och fyra lägenheter samt en publokal. För att avgöra vem som ska få flytta in på Kalmargården tillämpas ett poängsystem som gynnar de aktiva i nationen.

Storaste kroppkakan[redigera | redigera wikitext]

Storaste Kroppkakan är nationens orden, grundad den 2 mars 1897 av dåvarande kurator Johannes Strömberg. Orden är öppen för studerande av Kalmar nation och firar numer sammankomst med ordenskapitel och bal å Akademiska Föreningen en gång vartannat år. Antalet gäster är omkring 300.

Alltsedan 1897 har det hållits ett flertal Kroppkakefester, minst 54 stycken, och än i dag är det en mycket uppskattad fest. Här invigs potäterna i kroppkakans hemlighet och det tävlas om vem som kan äta flest av de ljuvliga kakorna.

Storaste kroppkakan arrangeras vartannat år och är Lunds äldsta studentbal. Under balen äter man kroppkakor och ostkaka, håller en kroppkakeätartävling och avtäcker den traditionella kroppkakemålningen.

Kalmar nations hus, byggt 1952. Till höger i bilden ligger EFSkyrkan, till vänster om bilden ligger Roseniusgården

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Kalmar nation har ett antal vännationer vid andra svenska och finska universitet, nämligen:

Inspektorer vid Kalmar nation[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Sten Hidal, professor i teologi vid Lunds universitet


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Sjöström: Kalmar nation i Lund 1670–1914 - Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historia
  • Kalmar nation i Lund 1892–1917 – Vid hundraårsjubileet den 30 april 1917
  • Kalmar nation i Lund – Porträttalbum 1917–1927
  • Birgit Arfwidsson: Kalmar nation i Lund 1927–1962
  • Forskare ser på framtiden - Rapport från en tvärvetenskaplig diskussionsserie (Kalmar nations småskrifter I, 1982)
  • Folket i trähusen - Om fattigdom i samhällets utkanter under mellankrigstiden (Kalmar nations småskrifter II, 1986)
  • Kalmar nation och studietidens problem 1950-1990 (Kalmar nations småskrifter III, 1990)
  • Hänryckningens tid: studentminnen från en småländsk hemvist i Lund - Kalmar nation 300 år (Kalmar nations småskrifter IV, 1996)
  • Storaste Kroppkakan 100 år (Kalmar nations småskrifter V, 1997)
  • Studentrevolten i Lund 1968/69 - Universitetsledningens policy (Kalmar nations småskrifter VI, 2000)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]