Kalmar slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar slott
Byggnad
Kalmar slott
Kalmar slott
Land  Sverige
Län Kalmar län
Kommun Kalmar kommun
Läge Koordinater: 56°39′29″N 16°21′20″Ö / 56.65806°N 16.35556°Ö / 56.65806; 16.35556
Stil Renässans
Material tegel, kalksten
Grundad 1100-tal
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Kungsgatan
Webbplats: Kalmar slott

Kalmar slott är beläget vid Slottsfjärden, där det medeltida Kalmars hamn låg. Det har spelat en avgörande roll i Sveriges historia alltsedan slottet började uppföras vid 1100-talets slut. Under Knut Erikssons tid, byggdes en kastal, ett runt befästningstorn. Magnus Ladulås lät på 1280-talet bygga en försvarsborg runt kastalen, som då blivit slottets kärntorn. – Kalmar slott ansågs tillsammans med Tre kronor, Viborgs slott och Älvsborgs fästning vara ett av Sveriges fyra viktigaste fästen, som höll upp landet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Borgens tillkomst[redigera | redigera wikitext]

Någon gång på 1100-talet byggdes en befästning som var förlagan till Kalmar slott. Denna bestod av en kärna med en omkringliggande ringmur. Denna stod ej på den plats där slottet idag är beläget, utan i närheten på fastlandet.[1] Redan i slutet av 1100-talet började dock det nuvarande slottet byggas på en halvö utanför stadens hamn. Enligt den tidens normala sätt att bygga fästningar bestod borgen av torn med mellanliggande murar.[1] Med tiden byggdes hus innanför murarna som sedan kom att bilda slottet. År 1337 företog Magnus Eriksson en betydlig om- och tillbyggnad av slottet, varvid åtminstone bottenvåningarna till flyglarna uppfördes, och utanför slottet byggdes ytterligare en ringmur med småtorn samt ett framskjutande portvärn.[2]

I centrum för Kalmarunionen[redigera | redigera wikitext]

1397 stod slottet i centrum för en av de viktigaste politiska händelserna i Nordens historia: bildandet av Kalmarunionen - en union av de nordiska länderna skapad av den mäktiga drottning Margareta.

Ytterligare en kvinna förknippas med Kalmar slott. Änkan efter riddaren Måns Johansson (Natt och Dag) till Göksholm, Anna Eriksdotter (Bielke), tog som befälhavare vänligt emot Gustav Vasa när han återvände till Sverige år 1520. Detta stämmer dock inte enligt journalisten Herman Lindqvist. Gustav Vasa lämnade nämligen Kalmar ganska snart och drog vidare i landet i sina försök att starta uppror mot Kristian Tyrann.

1523 Kalmar slott var näst efter Stockholm den plats där trupper höll ut längst. Sedan den tyska garnisonen planerat att bränna staden och föra ut all provant över till Visby skall Kalmarborna i hemlighet förhandlat med de belägrande svenska trupperna under Arvid Gustafsson Västgöte, och 4:e dag pingst genomfördes ett överraskningsanfall varvid staden föll i svenskarnas händer. 8 dagar senare kapitulerade slottet och Öland kunde erövras.[3]

Berent von Mehlen som utsetts till fogde på Kalmar slott kom sedan han 1525 fallit i onåd hos kungen att belägras, och kungen tvingades att inta slottet med storm, som ledde till svåra förluster på båda sidor.[4]

Glansperioden[redigera | redigera wikitext]

Den gamla medeltidsborgen var vid denna tid föråldrad, och 1535 anlades under ledning av Henrik von Cöllen de fyra runda hörntornen, och slottet fick nya flyglar. Stora trappan byggdes 1555-59 av Jacob Richter.[5]

1557-1560 var Kalmar slott residens för Erik XIV under hans tid som hertig av Kalmar och Kronobergs län. Han fortsatte byggnadverksamheten vid slottet även sedan han lämnat den som bostad. Under Eriks tid lades större delen av arbetet slottets på inredningar. Johan III fortsatte byggnadesverksamheten vid slottet.[6] Arkitekt vid början av var Johan Baptista Pahr, efterträdd 1575 av brodern Dominicus Pahr.

Förutom den gamla bostadslängan byggdes då nya längor, varvid det gamla kärntornet, som stod i vägen, revs. Tre torn byggdes också om till flyglar, bland annat det så kallade Vattentornet. Övriga torn försågs med huvar i renässansstil. Slottskyrkan tillkom 1589-92 och bönstolarna 1619. Under denna tid utfördes även många andra ombyggnationer, såsom portaler och brunnsbyggnaden på inre borggården. Salarna fick då också sina fantastiska inredningar, och slottets olika delar fogades samman till den fulländade förening av försvarsfästning och sagoslott som Kalmar slott utgör. Från 1601 verkade Peter Dionisius som slottsbyggmästare.[7]

Även de fyra rundtornen (postejer) i halvöns hörn, som började byggas redan av Gustav Vasa, fullbordades under början av 1600-talet. Slottets bestyckning uppgick därefter till 287 kanoner. Under Kalmarkriget 1611 förstördes mycket av bestyckningen, men återställdes snart och under andra hälften av 1600-talet kunde slottet fortfarande anses vara en stark befästning. 1611 intogs slottet av danskarna sedan slottets hövitsman Christer Somme kapitulerat. 1613 återgick slottet till Sverige

Förfall och fängelse[redigera | redigera wikitext]

Vid slutet av 1600-talet upphörde slottet att vara kungaborg och i och med det inleddes en lång tid av förfall för det anrika byggnadsverket som hade belägrats 22 gånger under 394 år, men aldrig tagits genom stormning.

Det inre fick förfalla, men fästningen upprätthölls nödtorftigt. På 1740-talet byggdes slottsravelinen på landsidan.[8]

1766 beslutades att slottet skulle rustas upp men vid det laget var tornöverbyggnaderna uppruttna och hade blåst ned, golven var ruttna och murarna hade delvis fallit samman. I och med detta upphörde det forna kungaslottet att vara fästning och blev istället kronobränneri. Delar av slottet användes även som fängelse, bland andra satt radikalpietisten Thomas Leopold fängslad en period mellan 1736-1741. Förhållandena för fångarna var vidriga och föranledde många klagomål, även från dem som besökte slottet och dessutom från själva landshövdingen i länet till Kunglig Majestät. Många fångar fick skörbjugg, de tilldelades inga ordentliga kläder och ingen ved att elda med under vintern.

Återuppbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Under 1850-talet påbörjades upprustningen av Kalmar slott. Oscar I lät år 1850 återställa brunnsöverbyggnaden på borggården och "Erik XIV:s gemak" upprustades 1855-62 med ganska hårda renoveringar. Fångarna flyttades från slottet 1852 och riksdagen beviljade 80 000 kronor till en yttre restaurering av slottet då bland annat tornen fick nya huvar. Även slottets inre blev upprensat och den gamla dekoreringen återställdes.

Det 1870 av Gustav Volmar Sylvander grundade Kalmar museum kom istället att intrymmas på slottet. Renoveringsarbetena fortsattes på 1880-talet av Helgo Zettervall. 1921 sattest ett noggrant restaureringsarbete i gång av professor Martin Olsson, som även undersökte slottets äldre byggnadsförhållanden.[7]

Sedan dess har slottet underhållits och är idag Sveriges bäst bevarade renässansslott.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Enskilda sevärdheter på Kalmar slott i renässansstil utgör bland annat

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Leche, V. (1910). Nordisk familjebok (Uggleupplagan, 1904-1926). sid. 679 
  2. ^ Leche, V. (1910). Nordisk familjebok (Uggleupplagan, 1904-1926). sid. 680 
  3. ^ Berättelser ur svenska historien, C. G. Starbäck & P. O. Bäckström. 2:a utgåvan, 3:e bandet s. 81-82.
  4. ^ Berättelser ur svenska historien, C. G. Starbäck & P. O. Bäckström. 2:a utgåvan, 3:e bandet s. 103-05.
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1023 
  6. ^ Studier i Vasatidens konst, August Hahr
  7. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1024 
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1021 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Kalmar slott.