Kambodja
 Preăh Réachéanachâkr Kâmpŭchea Konungariket Kambodja |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk:  "Nation, religion, kung" |
||||||
| Nationalsång: Nokoreach |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Phnom Penh | |||||
| Officiellt språk | khmer | |||||
| Statsskick | konstitutionell monarki | |||||
| - | kung | Norodom Sihamoni | ||||
| - | premiärminister | Hun Sen | ||||
| Självständighet | 9 november 1953 från Frankrike | |||||
| - | Deklarerad | - | ||||
| - | Erkänd | - | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 181 035 km² (89:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 2,7 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2009 års uppskattning | 14 091 000 (63:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 77,8 inv./km² (112:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2006 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $36 082 miljoner (89:e) | ||||
| - | Per capita | $2 600 | ||||
| Valuta | Riel (KHR) |
|||||
| Tidszon | UTC+7 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Phnum Aoral, 1 810 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Tonlé Sap, 2 700 km² (normal) 16 000 km² (monsun) km² |
||||
| - | Längsta flod | Mekong | ||||
| Nationaldag | 9 november | |||||
| Nationalitetsmärke | K | |||||
| Landskod | KH, KHM, 116 | |||||
| Toppdomän | .kh | |||||
| Landsnummer | 855 | |||||
Kambodja, formellt Konungariket Kambodja, är en monarki i Sydostasien. Landet gränsar i väst mot Thailand, i norr mot Laos och mot Vietnam i öst. I sydväst har landet en kust mot Thailandviken.
Landets officiella namn på khmer är ព្រះរាជាណាចក្រ កម្ពុជា, translittererat Preăh Réachéanachâkr Kâmpŭchea, i dagligt tal Kampuchea. I väst betecknar namnet Kampuchea oftast landet under Röda khmerernas styre 1975–79.
Historia
Den första kända utvecklade civilisationen i Kambodja dök upp under det första årtusendet e.Kr. och mellan 800- och 1200-talet blomstrade civilisationen i Khmerriket. Som ett bevis på rikets storhet står ruinstaden Angkor i norra Kambodja.
Efter en invasion från Siam (Thailand) och flera århundraden av förfall blev Kambodja år 1863 ett franskt protektorat som en del av det Franska Indokina. Japanerna ockuperade landet under andra världskriget, men 1953 deklarerades Kambodja såsom självständigt.
Under Vietnamkriget släppte amerikanerna 2 miljoner ton bomber i Kambodja i ett försök att hindra den nordvietnamesiska arméns och FNL-gerillans operationer i landet. Vietnameserna hade gjort en kringgående rörelse (Ho Chi Minh-vägen) förbi amerikanerna vid den demilitariserade zonen (DMZ). När Sihanouk inte fann sig i detta arrangerade amerikansk underrättelsetjänst och militär att Lon Nol 1970 fick makten i Kambodja genom att i en kupp störta kungen Norodom Sihanouk och utropa Khmerrepubliken. Den tidigare förföljda kommuniströrelsen lierade sig med prins Sihanouk och byggde en "enhetsfront" mot Lon Nol, vilken sågs som en amerikansk marionett. Regeringens motståndare, ledda av de kommunistiska Röda khmererna och Pol Pot, intog huvudstaden Phnom Penh 1975 och grundade Demokratiska Kampuchea. Uppgifterna om hur många människor som dödades av Röda khmererna varierar mycket. Skillnaden beror mest på om man inkluderar de många svältoffren eller inte. Bedömningarna spänner från 1,7 miljoner ihjälsvultna och avrättade (200 000 avrättade)[1] till 3 miljoner.[2][3]
Många av de döda betraktades som "statsfiender", om de på något sätt kunde bindas till den tidigare regimen eller var statsanställda tjänstemän, lärare eller munkar, var kritiska till röda khmererna eller mot marxismen, eller bara bjöd på någon sorts motstånd. Flera hundra tusen kambodjaner flydde också till Thailand.
År 1979 invaderade Vietnam landet och drev Röda khmererna ut på landsbygden. Vietnam upprättade Folkrepubliken Kampuchea med stöd av Sovjetunionen men denna erkändes inte som landets lagliga regering varken av FN eller större delar av västvärlden och landet blev mycket isolerat. Röda Khmererna började föra ett gerillakrig mot den tillsatta regeringen som inte helt skulle upphöra förrän 1998. 1991 nåddes en överenskommelse mellan FN och regimen i landet om övergång till demokrati och 1992 ingrep FN och upprättade en egen administration i landet, UNTAC, som ett led i denna process. Det var första gången som FN tog över administrationen i en självständig stat. 1993 genomfördes fria val under UNTAC:s ledning som hjälpte till att återföra landet till ett något mer normalt tillstånd samtidigt som Röda khmererna nästintill upphörde att existera under 1990-talet.
Befolkningen i Kambodja lider svårt av de gångna krigen även nu då fred råder. Stora delar av Kambodja är fortfarande minerat och hundratals människor dödas eller skadas varje år av minorna. Detta har lett till att Kambodja idag har en mycket stor andel handikappade, vilket ytterligare försvårar landets uppbyggnad. Under 2007 dödades 38 och ytterligare 170 skadades av minor.[4]
Geografi
Landet gränsar i väst mot Thailand, i norr mot Laos och mot Vietnam i öst. I sydväst har landet en kust mot Thailandviken. Genom landet flyter floden Mekong. I nordväst återfinns Tonlé Sap-sjön.
Demografi
Vad gäller religiös tillhörighet är 93 procent av befolkningen buddhister. Minoritetsreligioner är islam (5 procent) och kristendom (2 procent).
Khmer är det mest utbredda språket i landet, tillika officiellt språk. Franska och engelska talas i mindre delar av Kambodja.
Ekonomi
Kambodjas ekonomiska tillväxt avtog dramatiskt mellan åren 1997 och 1998 till följd av den ekonomiska krisen i hela området, civila våldsbrott och politiska bråk. De utländska investeringarna och turismen minskade kraftigt. 1999 var det första året på över 30 år som det var helt och hållet fred i landet och tillväxten ökade då med 5 procent. Den ökningen fortsatte åren 2000-2002. Turismen är den näring som ökat mest, med ökade turistströmmar varje år. Trots denna tillväxt är situationen svår för landet. Befolkningen saknar utbildning, och infrastrukturen är nästan obefintlig i stora delar av landet. Oron för det politiska läget medför förseningar i arbetet hos hjälporganisationer och andra. Kambodjas ekonomi bygger idag nästan uteslutande på turism.
Administrativ indelning
Kambodja är indelat i 20 provinser (khett, singular och plural) och tre kommuner (krong, singular och plural), märkta med *:
- Banteay Meanchey
- Battambang, (Battambang)
- Kampong Cham
- Kampong Chhnang
- Kampong Spoe
- Kompong Thom
- Kampot
- Kandal
- Koh Kong *
- Kratie
- Mondulkiri
- Otdar Mean Cheay
- Phnom Penh*
- Pursat
- Preah Sihanuk* (Sihanoukville) (Kampong Saom)
- Preah Vihear
- Prey Veng
- Rattanah Kiri
- Siem Reap
- Stoeng Treng
- Svay Rieng
- Takeo
Kultur
se Modernistisk khmerarkitektur
Högtider
| Datum | Svenskt namn | Lokalt namn | Kommentar |
|---|---|---|---|
| april | Nyår | Thingyan | Vattenfestival |
| maj | - | Chat Preah Nengkal | Kunglig plogceremoni |
| - | - | Visakha Puja | firande av Buddhas liv |
| - | Alla helgons dag | P'chum Ben | - |
| 30 oktober | Kungens födelsedag | - | - |
| november | Dansfestival | Bon Om Tuk | Tonlé Sapflodens ström vänder |
| 9 november | Självständighetsdagen | Hohn a'chak | Flaggornas dag |
Referenser
Noter
- ^ David Chandler, Voices From S21: Terror and History in Pol Pot's Secret Prison. Berkeley and Los Angeles: University of California Press, 1999
- ^ Craig Etcheson, Documentation Centre of Cambodia, Phnom Penh, Cambodia http://www.mekong.net/cambodia/toll.htm
- ^ Andra skattningar: Vietnamstödda regimen i Phnom Penh uppger 3 miljoner döda mellan 1975 och 1979. Fader Ponchaud uppger 2,3 miljoner; Yale University Cambodian autogenocide Project skattar till 1,7 miljoner; Amnesty International skattar till 1,4 miljoner; och USA:s utrikesdepartement till 1,2 miljoner. Pol Pot själv uppgav 800 000.
- ^ Cambodia, Landmine Monitor Report 2007
Källor
- Uppgifterna om dödstalen i historieavsnittet är till viss del översättning från motsvarande engelskspråkiga artikeln.
Externa länkar
- Kambodjas regering (på engelska)
- Khmer Software Initiative, en hemsida där man bland annat kan ladda ned typsnitt som behövs för att kunna läsa khmer på en dator (på engelska)
| ||||||||
| |||||
|