Kammarkollegiet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kammarkollegiet
Kammarkollegiet vapen bra.svg
Departement Finansdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning Enrådighetsmyndighet
Kommun Stockholm
Län Stockholm
Organisationsnr 202100-0829
Generaldirektör Claes Ljungh
Instruktion SFS 2007:824
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.kammarkollegiet.se
Kammarkollegiets lokaler sedan 1953 i Gamla Auktionsverket (under kyrkan) i Stockholm

Kammarkollegiet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Finansdepartementet. Myndighetens historia går ända tillbaka till 1539 och Kammarkollegiet utgör därmed Sveriges äldsta kollegium. Kollegiet har haft varierande uppgifter under sin existens; idag har Kammarkollegiet till uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration. Kammarkollegiet har vidare uppgifter bland annat avseende miljörätt, stiftelserätt, Sveriges indelning, registrering av trossamfund, fastställande av avgiftssatser inom begravningsområdet, fastställande av resegarantier och auktorisation av tolkar och översättare. Kollegiet bevakar Allmänna arvsfondens rätt till arv och förvaltar fondens kapital.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kammarkollegiet är Sveriges äldsta ämbetsverk, med ursprung i Gustav Vasas "kammare", som inrättades 1539.[2][3] Det inrättades genom utbrytning - antagligen efter tyska föredömen - ur det kungliga kansliet och erhöll omkring 1540 kollegial form genom anställning av fyra "cammerråd", vilka under ledning av "cammermesteren" eller "öffwerste recknemesteren" skulle utöva kontrollen över fogdarna och granska deras redovisningar samt i övrigt handha rikets drätsel.

Verket benämndes Räkningekammaren eller Kortare kammaren, vilken enligt den av Sigismund utfärdade instruktionen av 1594 skulle handlägga även frågor rörande handel, tullar och rikets myntväsen samt ha tillsyn över kronans gods och rikets regalier. Från 1602 var riksskattmästaren dess chef, 1684-1909 bar chefen titeln president, och chefsposten har därefter kallats generaldirektör. Räknekammaren handlade också frågor om bergsbruken till 1630-talet, då Bergskollegium bildades och övertog den jurisdiktionen och förvaltningen.[4]

Enligt 1634 års regeringsform var Kammarkollegium ett av de fem rikskollegierna under riksskattmästaren med sex bisittare och underlydande avdelningar, vilka ökades i antal alltefter arbetsbördans tillväxt.

Fram till 1695 hade Kammarkollegium dömande makt i till exempel mål om kronoparker.[5] Ur Kammarkollegium bildades 1695 Kammarrevisionen (från 1799 under namnet Kammarrätten) för de dömande frågorna och revisionen. På 1770-talet räknade verket sålunda, utom 2 kanslier, fiskals- och refendariekontor, 2 avräknings- och 3 provinskontor, tull- och licenskontor, byteskontor, köpegods-, reduktions- och donationskontor samt kammararkiv och frälseundersökningskontor, lantmäterikontor, slottsmagasin och chartae sigillatae-kontor. Men som enbart centrum för vården om rikets drätsel, näringar och fasta egendom arbetade verket blott till 1630-talet.

Finlands ärenden sköttes åtminstone på 1570-talet av en egen kamrer som från och med 1638 blev en fast tjänst. Finlands, Estlands och Ingermanlands kamrersavdelning började kallas för Finlands provinskontor. Vid sidan av kammarkollegiet fanns i Åbo också en separat räknekammare, som hade hand om offentlig ekonomisk verksamhet. Den var verksam under åren 1558-1563, 1587-1590, 1598-1599, 1602-1612, 1614-1619 och 1623-1641.

1921 ändrades namnet från Kammarkollegium till Kammarkollegiet.[2]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Kammarkollegiet har ett stort antal olikartade uppgifter. Myndigheten bevakar bland annat i vissa ärenden statens rätt och allmänna intressen samt handlägger auktorisation av översättare, auktoriserade translatorer och beslutar om permutation av föreskrifter i stiftelseförordnande eller villkor i gåvobrev och testamenten. Kammarkollegiet har även hand om upphandlingen av mobiltelefoner gentemot kommunala bolag och statliga myndigheter.

Kammarkollegiet har drygt 250 anställda, varav huvuddelen i Stockholm. Myndighetens försäkringsavdelning med cirka 40 anställda finns i Karlstad.[2]

Chefer[redigera | redigera wikitext]

Presidenter[redigera | redigera wikitext]

Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 § förordningen (2007:824) med instruktion för Kammarkollegiet.
  2. ^ [a b c] Kammarkollegiet: Om Kammarkollegiet, läst 2 januari 2011
  3. ^ Kammarkollegium i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ http://www.ep.liu.se/databas/bergsting.sv.asp
  5. ^ Lennart Persson, Allmänna domstolar och specialdomstolar, bilaga 6, s. 5

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]