Kanot

Man och kvinna i en pirog, en stockbåt

Kanot är ursprungligen ett karibiskt ord, canoa, som betyder båt. Ordet kanot är ett samlingsnamn för olika mindre smala vattenfarkoster som vanligen drivs framåt med hjälp av muskelkraft och paddel, även segel förekommer på vissa typer. En kanot är en spetsgattad farkost med både för- och akterstäv. Kanoten kan antingen vara helt öppen utan däck eller vara försett ett däck med en eller två sittbrunnar.

Historik

Kanotens ursprung finns i stort sett på alla platser där människan har varit bosatt, byggnadssättet och materialet till kanoten varierar efter regioner. Karibiens kanoter heter Pirog (farkost), dessa består av en urholkad trädstock, liknande stockbåtar som har varit vanliga även i Europa än in i modern tid . De Nordamerikanska indianers kanoter är kända under namnet Kanadensare, dessa var tidigare klädda med näver eller skinn, senare kanvas på en spantkonstruktion av trä. Dagens kanadensare kan byggas i faner eller plast. De arktiska kanoterna heter kajak, dessa består av ett tunt skelett av ben från till exempel val, eller ett träskelett från drivved. De äldre kajaker är skrovet klätt med skin från sälar eller senare med kanvasduk, senare har man börjat bygga av plywood eller tunna ribbor av trä som limmas och spikas till varandra. En modern kanot har vanligt ett skrov av glasfiberarmerad polyesterplast eller av så kallad bakad faner, lager av faner lagda omlott i lim. Beroende av region har kanoter försetts med utriggare samt även varit förhöjda med ett övre bord var sida, ett exempel är björkebåten eller äsping. Kajaker drivs framåt med en dubbelpaddel, kanadensare och övriga kanottyper med en enkelpaddel.

Kanotfamiljer

De vanligaste kanoterna är kajaker och kanadensare. Det finns även utriggare och segelkanoter. Drakbåtar som blivit populära genom drakbåtstävlingar är också kanoter.

• 

  Stockbåt med utriggare i Afrika

• 

  Grönlandskajak i skinn

• 

  Stockbåt från Otago Nya Zeeland

Se även

• Kanotsport
• Paddling
• Kanotsegling

Källor

• Kanot i Nordisk familjebok (1:a upplagan, 1884)
• Albert Eskeröd 1970. Båtar. Från ekstock till trålare