Kapillär

Wikipedia

Kapillär (hårrör) är en benämning för ett mycket klent rör, exempelvis i en termometer, eller en mycket smal spalt.

Vätskor, som väter insidan av en kapillär, tenderar på grund av kapillärkrafter att stiga i förhållandet till ytan i vätskans källa. Det är denna egenskap som är förutsättningen för transporten av vatten från en växts rötter till växtens översta delar. Vätskor som inte väter ytan i kapillären sjunker i förhållande till ytan av omgivande vätska. Ett exempel på detta är kvicksilver mot glas.

Vid kapillärlödning är fogspalten så smal, att kapillärkrafterna räcker för att suga in lodet in till de mest svåråtkomliga delar i fogens inre.

Även kroppens minsta blodkärl kallas kapillärer. Utbyte av näringsämnen och gaser sker mellan blodet i kapillärerna och vävnaden runt omkring, därför att kapillärens vägg är så pass tunn att diffusion av mindre molekyler såsom koldioxid, syrgas samt glukos kan ske spontant. Kapillärväggen består endast av ett enda lager med endotelceller. Kapillärens diameter är precis tillräcklig för att en röd blodkropp i taget ska kunna passera.

Kapillärerna mynnar från arterioler som förgrenar sig till artärer. Efter en kapillärbädd förenar sig de små kärlen till venoler, som till slut bildar vener. Venolerna har en förmåga att kontrahera, vilket ökar trycket i kapillärbädden, och därmed pressas vätska ut i vävnaden. Venolerna kan även vidgas (dilatera) vilket minskar blodtrycket.