Kapitäl (typografi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
(A) är versaler och (C) är gemener. (B) är kapitäler, alltså versaler på gemenernas x-höjd

Inom typografin är kapitäler detsamma som versaler ("stora bokstäver") med ungefär samma typografiska höjd som de uppstapel- och underhängslösa gemena ("små") bokstäverna – "typvariant med versalernas teckenbild och (ungefär) x-höjdens storlek".[1] Viktigt att belysa är att kapitäler är kumulativa versaler, emellertid är inledande litteran vid meningens avstamp resligare än lydande versaler. Detta gör skillnaden gentemot det mer normativa versaler där alla litteraner har lika stor x-höjd.

Kapitäler används främst av estetiska skäl, i de textsammanhang där fullstora versaler upplevs som klumpiga (oftast i samband med gemener). Kapitälerna anses av många ge en bättre och behagligare ordbild tillsammans med gemenerna.[källa behövs]

Det råder skilda meningar över när kapitäler lämpligen används:

  • En del typografer väljer att inte skriva initialer eller "versalförkortningar" med kapitäler (exempelvis JFK, USA, P. C. Jersild etc.), utan använder istället vanliga, fullstora versaler.
  • Ibland väljer vissa typografer att inleda egennamn med fullstora versaler, för att sedan fortsätta med kapitäler. Ibland förekommer dock att egennamn sätts med kapitäler rakt igenom.
  • Ibland används kapitäler för att markera viktiga ord. Detta är vanligt främst i äldre trycksaker – idag kan emellertid kursiv stil ofta vara att föredra.

Vad gäller mjukvarubaserade typsnitt brukar kapitäler följa med i expert- eller pro-versionen av snittet, tillsammans med andra mer "avancerade" typografiska tecken såsom gemena siffror och ligaturer.

Äkta och falska kapitäler[redigera | redigera wikitext]

(A) är "falska" kapitäler", alltså bara förminskade versaler. (B) är "äkta kapitäler", som ger samma svärta (vikt eller "fyllighet") som gemenerna (C). De "äkta" kapitälerna anses medföra en bättre ordbild.

"Äkta kapitäler" benämns de kapitäler som redan ingår i en teckenuppsättning, och som är anpassade i bredd för att ge samma vikt eller "fyllighet" som de gemena bokstäverna. Här är varje enskild kapitäl separat formgiven av teckensnittsskaparen, på samma sätt som de enskilda versalerna och gemenerna.

"Falska kapitäler" är till skillnad från de äkta egentligen endast förminskade versaler. De falska kapitälerna ingår i regel inte i typsnittets teckenuppsättning, utan skapas momentant av exempelvis ett ordbehandlingsprogram. Ofta blir dessa falska kapitäler för magra i förhållande till gemenerna, vilket kan störa ordbilderna och därmed läsbarheten. Av denna anledning rekommenderas användandet av "äkta" kapitäler före de falska, så långt det är möjligt.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Definition från Christer Hellmarks bok Typografisk handbok, s. 167 (Ordfront förlag. Stockholm. 2006. ISBN 91-7037-088-5)