Kapital
Kapital, från latinets capitalis, "som gäller huvudet", "framstående", från caput, "huvud", på samma språk, är ett begrepp inom ekonomin. Från början var det en benämning på en fond som gav ränta som avkastning. Idag kan termen även avse flera tillgångar och tillgångar, och därigenom allt som kan ge en avkastning. Termen utgörs av någon form av värde som kan sysselsättas för att skapa mer värde. Denna definition går tillbaka till Karl Marx och hans bok Kapitalet, men är fortfarande aktuell.[källa behövs] Idag ses ofta naturtillgångar och arbetskraft som kapital. Naturtillgångar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital. Företagsekonomi skiljer på eget kapital och lånat kapital.[1]
Beskrivning
Kapitalets värde är på många sätt subjektivt. Det beror på att man beräknar värdet på kapitalet genom de förväntade avkastningarna, som kan sträcka sig över en lång tid. För att kunna jämföra avkastningar under olika tidpunkter diskonterar och beräknar man nuvärdet. Den diskonteringsränta som används samt avkastningens utveckling värderar kapitalet på olika sätt. Man värderar även osäkerheten om storleken på avkastningen på olika sätt. Avkastningen värderas lägre av personer som är mindre risktagande om storlekens osäkerhet är stor.[1]
Eget kapital definieras inom redovisningen som tillgångar minus skulder. Ordet kapital i vardagligt bruk syftar ofta på ägarkapital som kan ge avkastning och i form av kapitalinkomst. En annan vardaglig innebörd är finansiell förmögenhet. Kapital anses vara en av tre produktionsfaktorer som krävs för att driva ett företag eller någon annan verksamhet. De andra är råvaror samt arbetskraft. Kapitalvaror kan införskaffas i utbyte mot pengar eller finansiellt kapital.[källa behövs]
Beroende på vilket socialt ekonomiskt system som brukas skiftar kapitalets placering. I exempelvis en marknadsekonomi innehas kapitalet till störst del av personer som värderar kapitalet högt. Rikedom och stort kapital går inte alltid hand i hand. Ett kapital kan bli stort bland personer som inte är så rika genom exempelvis lån. En planerad ökning av ett kapitalinnehav kan ske genom en investering. Om skulderna inte ökar lika mycket som kapitalinnehavet sparar man. Om kapitalet stiger i värde ökar kapitalinnehavet. En kapitalvinst inträffar om ökningen av värdet av kapitalinnehavet stiger oväntat. En del personer anser inte att detta skall räknas in i avkastningen på kapitalet.[1]
Kapitalstocken är summan av allt kapital i ett land.[2] Denna term har kommit i överförd bemärkelse från det individuella kapitalet. En nation sparar så mycket som kapitalinnehavet ökar och som inte uppvägs av en utrikisk skuldökning. Kapitalexporten inom ett land består i olika kapitalplaceringar runtom i världen. Till dess motsats är en kapitalimport utländska kapitalplaceringar i landet.[1]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] Andersson, Otto Jan; Söderström, Lars, Thalberg, Björn: Kapital: från Nationalencyklopedins nätupplaga den 8 juni 2010.
- ^ Kriström, Bengt (1999). ”Hållbar utveckling är inte bara en miljöfråga” (på svenska). SLU Kontakt (SLU Kontakt) (6). ISSN 1402-7445. http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/slu_kontakt/SKT06/SKT06F.BAK.[död länk]
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||
|