Kapklipphoppare

Från Wikipedia
Kapklipphoppare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKlipphoppare
Chaetopidae
SläkteChaetops
ArtKapklipphoppare
C. frenatus
Vetenskapligt namn
§ Chaetops frenatus
Auktor(Temminck, 1826)

Kapklipphoppare[2] (Chaetops frenatus) är en fågel i den lilla afrikanska familjen klipphoppare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Klipphoppare är rätt stora trastliknande, marklevande fåglar med lång svart stjärt och starka ben. Adulta hanen har mörkgrått huvud med ett tunt vitt ögonbrynsstreck och en bred vit mustasch, medan undersidan och övergumpen är rödaktiga. Hona och ungfågel har blekare grått på huvud, ovansida och vingar, mindre markant tecknat huvud, en orange övergump och brungul undersida.[4]

Jämfört med nära besläktade drakensbergklipphopparen är kapklipphopparen något större (24-25 cm), med mörkt rostrött på undersida och övergump, ej orangerött. Hona och ungfågel är mörkare brungul undertill och har kraftigare markerad ansiktsteckning. Lätet består av en serie högfrekventa visslingar.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Kapklipphopparen förekommer i Sydafrika i Västra och Östra Kapprovinsen.[3] Den behandlas vanligen som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter, men vissa behandlar drakensbergklipphoppare (Chaetops aurantius) som en underart till kapklipphoppare.[5]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Klipphopparna behandlades tidigare som udda trastar (i familjen Turdidae), men DNA-studier har avslöjat att de är systergrupp med de likaledes afrikanska kråktrastarna (Picathartidae). Dessa bildar en grupp tillsammans med den sydostasiatiska ralltrasten (Eupetidae).[6][7][8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Klipphoppare påträffas som namnet antyder i klippiga sluttningar, där den är väl synlig när den sitter ovanpå klippblock men kan lätt undgå upptäckt när den födosöker bland växtlighet på marken. Födan består av ryggradslösa djur, ibland även små ödlor och amfibier. De uppträder i familjegrupper och häckar kooperativt i ett bo på marken intill en sten eller klippa. Fågeln häckar mellan juli och januari, men huvudsakligen september–oktober. Arten är stannfågel, men kan möjligen röra sig höjdledes säsongsmässigt.[4][9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Kapklipphopparen är en rätt fåtalig art med ett begränsat utbredningsområde. Antalet observationer av arten har minskat, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattades 2015 till mellan 32.551 och 59.289 individer.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2017 Chaetops frenatus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 1 februari 2018.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Barker, F.K., A. Cibois, P. Schikler, J. Feinstein, and J. Cracraft. 2004. Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proc. Nat. Acad. Sci. 101: 11040-11045.
  7. ^ Beresford, P., F.K. Barker, P.G. Ryan, and T.M. Crowe. 2005. African endemics span the tree of songbirds (Passeri): molecular systematics of several evolutionary 'enigmas'. Proc. R. Soc. B 272: 849-858.
  8. ^ Cracraft, J., F.K. Barker, M. Braun, J. Harshman, G.J. Dyke, J. Feinstein, S. Stanley, A. Cibois, P. Schikler, P. Beresford, J. García-Moreno, M.D. Sorenson, T. Yuri and D.P. Mindell. 2004. Phylogenetic relationships among modern birds (Neornithes): toward an avian tree of life. Pp. 468-489 in J. Cracraft & M. J. Donoghue, eds. Assembling the Tree of Life. Oxford University Press, New York.
  9. ^ Collar, N., Robson, C. & Sharpe, C.J. (2019). Cape Rockjumper (Chaetops frenatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59691 12 april 2019).
  10. ^ Lee, A. T. K.; Barnard, P. 2015. Endemic birds of the Fynbos biome: a conservation assessment and impacts of climate change. Bird Conservation International 26: 52-68.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]