Kapuciner
- För den katolska klosterorden, se Kapucinorden
| Kapuciner | |
Kapucinapor (Cebus capucinus)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj | Cebusliknande brednäsor Cebidae |
| Släkte | Kapuciner Cebus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cebus | |
| Auktor | Erxleben, 1777 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kapuciner eller föråldrat rullapor (Cebus) är ett släkte i familjen cebusliknande brednäsor som tillhör ordningen primater.
Innehåll |
[redigera] Kännetecken
Kapucinernas gripsvans är fullständigt hårbeklädd på spetsen, så att den visserligen kan tjäna till att haka sig fast med vid trädgrenarna, men inte tjänstgöra som känselredskap eller att taga födan med. Detta släkte skiljer sig från andra primater i Nya världen genom rundat huvud och kortare ansikte samt smärtare kroppsform. Ansiktet är naket och ofta rynkigt, vilket ger dem ett bekymrat, åldrigt utseende.
Kapuciner når en kroppslängd mellan 31 och 56 centimeter och därtill kommer en ungefär lika lång svans. Med en vikt mellan 2 och 3 kilogram är honor tydlig lättare än hannar som når 3 till 4 kilogram. Främre och bakre extremiteterna är ungefär lika långa. Vid händerna finns en motsättlig tumme.
Pälsens färg varierar mellan olika nyanser av svart och brunt. Oftast är extremiteterna mörkare eller helt svarta. Hos vissa arter har regionen kring skuldrorna och brösten en annan färg. Några kapuciner har en tofs på huvudet.
[redigera] Utbredning och habitat
Det skiljs mellan åtta arter som förekommer från Honduras till nordligaste Argentina. Habitatet utgörs av olika sorters skogar. De förekommer bland annat i regnskogar, mangroveskogar och tempererade skogar i bergstrakter.
[redigera] Levnadssätt
Liksom flera andra primater från Nya världen är kapuciner aktiv på dagen och vistas främst i träd. De går till exempel på fyra fötter över grenar och kommer ibland ner till marken.
Individerna bildar grupper med 8 till 30 medlemmar. Flocken består av flera hannar och honor samt deras ungar. Hos båda kön etableras en hierarki som bestämmer över tillgång till föda och rätten att para sig. Gruppen anförs av en alfahanne som tillsammans med sin alfahona är högst i hierarkin. Viktig för individernas sociala beteende är ömsesidig pälsvård. Varje grupp har ett revir och territoriets centrum markeras med urin samt försvaras mot andra grupper. I utkanten överlappar reviren varandra.
Ibland använder de olika verktyg, till exempel stenar för att gräva ur rötter eller för att bryta nötskal.[1]
Rösten känns som klagande och nästan skrikande. Kapuciner äger ett helt register för olika stämningar. Deras föda består av växtämnen, insekter och små fåglar eller små däggdjur.
[redigera] Fortplantning
Honor kan para sig vartannat år och föder efter 150 till 180 dagars dräktighet vanligen ett enda ungdjur. Ungdjuret klamrar sig i början fast vid moderns buk och senare även på ryggen. Hannar är sällan delaktiga i ungarnas uppfostring men ibland andra honor av flocken. Ungarna dias flera månader till ett år och efter fyra till fem år är de könsmogna. Livslängden i naturen uppskattas med 15 till 25 år, några individer i fångenskap blev 50 år gamla.
[redigera] Kapuciner och människor
Dessa primater förekommer som sällskapsdjur och försöksdjur. Dessutom hittas de ofta i cirkus och djurparker. Känd är de som följeslagare till positivhalare. I dessa fall hölls de sällan i förhållanden som gynnar djuret. I USA pågår dessutom projekt som utbildar kapuciner för att hjälpa funktionshindrade personer[2].
[redigera] Hot
De jagas ibland för pälsens och köttets skull. Allmänt har de bra förmåga att anpassa sig till människan. I vissa fall betraktas de till och med som skadedjur för jordbruket. I en del regioner hotas de av skogsavverkning, till exempel i östra och nordöstra Brasilien.
IUCN listar C. kaapori och C. xanthosternos som akut hotade (critically endangered) samt C. nigritus som nära hotad (near threatened). Alla andra arter betraktas som livskraftiga (least concern) men vissa underarter listas av IUCN som självständiga arter.[3]
[redigera] Systematik
Den systematiska positionen av släktet är omstridd. Ibland bildar de tillsammans med dödskalleapor familjen cebusliknande brednäsor[4]. I andra avhandlingar räknas även kloapor till samma familj[5].
Åtta arter är beskrivna. Med hjälp av tofsen på huvudet skiljs mellan två artgrupper[6]:
- capucinus-gruppen (utan tofs):
- kapucinapa (Cebus capucinus, egentlig kapucin, vithalsad kapucin), den bäst kända arten. Förekommer från Centralamerika (Honduras) till Colombia.
- vitpannad kapucin (C. albifrons) liknar den förstnämnda arten men är mindre och smalare. Utbredningsområdet ligger i nordvästra Sydamerika.
- gråtande kapucin (C. olivaceus, tidigare även C. nigrivittatus) har brunaktig päls på kroppen och extremiteterna. Även denna art lever i nordvästra Sydamerika.
- C. kaapori finns bara i de brasilianska delstaterna Pará och Maranhão. Liknar den förutnämnda arten.
- apella-gruppen (med tofs):
- mösskapucin (C. apella) har ett slags huva av svarta hår på huvudet. Utbredningsområdet sträcker sig från Colombia till mellersta Sydamerika.
- C. nigritus, vilken tidigare räknades som underart till den förutnämnda arten. Lever i centrala Sydamerika.
- C. xanthosternos skiljer sig från alla andra kapucinapor genom ett tydligt mönster av gul päls på buken och skuldrorna. Arten finns i regnskogen där Brasilien gränser till Atlanten.
- C. libidinosus lever i centrala Sydamerika och har ljusa strimmor på ryggen.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ A. C. de A. Moura,P. C. Lee: Capuchin Stone Tool Use in Caatinga Dry Forest. In: Science, band 306, nr. 5703 (2004), 10 dezember 2004, sid. 1909, doi:10.1126/science.1102558
- ^ Monkeyhelpers webbplats
- ^ Cebus på IUCN:s rödlista, besökt 11 december 2010.
- ^ till exempel Geissmann (2003)
- ^ bland annat Wilson & Reeder (2005), Cebidae, besökt 11 december 2010.
- ^ Wilson & Reeder (2005), Cebus, besökt 11 december 2010.
[redigera] Webbkällor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 augusti 2010. med följande källor:
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie, Springer-Verlag 2003, ISBN 3-540-43645-6
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
- D. E. Wilson & D. M. Reeder (red.): Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0-8018-8221-4
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kapuciner.