Karate

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
En bild på Funakoshi Gichin tagen 1942
En bild på Funakoshi Gichin tagen 1942

Karate är en kampsport som räknas till den japanska budon. Karaten kommer från ön Okinawa söder om Japan. Högst troligt finns kung fu förd till ön av kineser i karatens rötter, eventuellt kombinerad med andra, redan existerande inhemska kamparter. Karaten fördes till de japanska huvudöarna under 1900-talets första årtionden. Man räknar Gichin Funakoshis uppvisning i Tokyo 1922 som starten på den japanska karaten. Karaten kom till Europa1960-talet. Karate innehåller träning i att träffa rätt, mest med slag och sparkar, men även grepp och kast. Sparkarna är bland karatens mest berömda teknik.

Inom karaten finns två grundstilar med vitt skilda principer, tekniker och filosofi. Dessa två är

där te, som betyder hand, är vad "karate" tidigast är känt som på Okinawa. Naha och Shuri är båda stora städer på Okinawas huvudö, Naha är ögruppens huvudstad. Naha-stilens karate, Naha-te, kännetecknas av korta, cirkulära rörelser, "vridfixerade" ställningar där kampen utförs på mycket nära håll. Korrekt utförd andning är en stor del av Naha-te. Shuri-stilens karate, Shuri-te, kännetecknas av vad karate är känt som för de flesta; långa, yvigare, kraftfulla, raka tekniker som utförs med djupa ställningar.


Tidigare skrevs karate med tecken som på kinesiska utläses Tang Shou, vilket betyder Tangdynastins hand, alltså i förlängning kinesisk hand. Detta reflekterar det karatens arv från och dess påverkan av kinesiska kampstilar. Under tidigt 1900-tal, när karaten fördes från Okinawa till de japanska huvudöarna, "japaniserades" tecknen till att betyda tom hand, då det ansågs bättre och finare att skriva "karate" med en japansk mening. Tom hand ska dock inte ska misstolkas som tom som i vapenlös; i den okinawanska karaten är vapenträning vanlig, medan detta är mera sällsynt i karate från de japanska huvudöarna. Det finns många olika stilar med olika tolkning och fokusering på olika delar av karaten. Det som skiljer sig åt är främst vilka tekniker som tränas mest, samt hur slag, blockeringar och rörelsemönster utförs. Några karatestilar är:

I "Shito Ryu" tränar man både Shuri-te och Naha-te, i "Goju Ryu" tränar man Naha-te och i "Shotokan" tränar man Shuri-te. "Wado Ryu" är den stil som sägs vara från Japans huvudöar, och den har inslag av jujutsu. "Kyokushin Kai" översätts med 'Den yttersta sanningens väg', och är den yngsta av stilarna med inslag av både Naha-te och Shuri-te. "Kyokushin Kai" är så kallad 'fullkontaktskarate' I "Shorin Ryu" tränar man Shuri-Te och Tomari-Te. "Shorin Ryu" är till skillnad från andra karate stilar mer naturlig. Man tar inte emot motståndaren med kraft, utan följer med i rörelsen. I "Shorin Ryu tränar man även liggande och sittande tekniker. Vilket det är få mästare nu för tiden som kan.

Under en period på 1980-talet blev karaten förknippad med det så kallade videovåldet och i media blev namnet karate blev närmast en synonym för asiatiska kampsporter. Dagens karate, liksom övrig budo, fokuserar gärna på den personliga och psykiska delen av karaten; man pratar till exempel om karate som stresshantering.

Sedan slutet av andra världskriget har karate blivit populärt i Sydkorea under namnet tangsudo eller kongsudo.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Karate
Personliga verktyg