Karl Ahlenius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Karl Jakob Mauritz Ahlenius, född 10 februari 1866 i Tanums socken, Göteborgs och Bohus län, död 23 april 1906 i Uppsala, var en svensk geograf.

Ahlenius blev student i Uppsala 1884, filosofie licentiat 1893, filosofie doktor 1895 samt docent i geografi samma år och docent i historia 1896. Han blev i juli 1904 e.o. professor i geografi vid Uppsala universitet efter att sedan januari 1902 ha förestått nämnda professur.

Han författade flera avhandlingar, huvudsakligen i geografins historia. Under sina sista år påbörjade han utgivningen av det omfattande, av andra sedermera fortsatta arbetet Sverige. Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning (1904 ff.) efter mönstret av Jens Peter Traps "Kongeriget Danmark"; själv medhann han endast 14 häften (väsentligen omfattande Malmöhus och Södermanlands län). Han skrev även en mängd tidskriftsuppsatser i "Ymer" och flera populärvetenskapliga skrifter.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi (1895, gradualavhandling)
  • Die älteste geographische Kenntniss von Skandinavien (Eranos 1898)
  • Beiträge zur Kenntniss der Seenketten-Region in Schwedisch-Lappland (Bulletin of geological Institute of Upsala 1900)
  • Till kännedomen om Skandinaviens geografi och kartografi under 1500-talet (Humanistiska vetenskapssamfundets skrifter 1900)
  • Ångermanälfvens flodområde (1903)
  • Landkonturer och hafsvidder, Skisser och studier ur geografiens historia (1905)

Källor[redigera | redigera wikitext]