Carl Bonde (1648–1699)

Carl Bonde af Björnö
Carl Bonde af Björnö
	Greve Carl Bonde af Björnö
	Titlar
	Kansliråd
Tidsperiod	1671
	Lagman i Västergötlands och Dals lagsaga
Tidsperiod	1684
	landshövding över Tavastehus och Nylands län
Tidsperiod	1687
	Greve
Tidsperiod	1695
Andra titlar	stamfar för grevliga ätten Bonde af Björnö
	Personfakta
Född	11 oktober 1648; Stockholm
Nationalitet	Sverige
Död	16 december 1699 (51 år); Stockholm
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Bonde af Björnö
Far	Gustaf Bonde
Mor	Anna Kristina Persdotter Natt och Dag
	Familj
Make/maka	Eleonora Margareta Brahe
Barn	Gustaf och Nils
	Familj 2
Gift 2	1693;
Make/maka 2	Maria Gustava Gyllenstierna
	Heraldiskt vapen
	;
	Grevligt vapen för ätten Bonde af Björnö

Carl Bonde, född 11 oktober 1648 i Stockholm, död 16 december 1699 i Stockholm, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Bonde var son till riksskattmästaren Gustaf Bonde och hans andra hustru Anna Kristina Persdotter Natt och Dag. I sitt första äktenskap med Eleonora Margareta Brahe blev Carl Bonde far till Gustaf och Nils. Han ingick sitt andra äktenskap år 1693 med Maria Gustava Gyllenstierna.

Efter studier och resor i utlandet hemkom han 1671 till Sverige och utnämndes då till kansliråd. Från 1674 var han envoyé till Frankrike. År 1684 blev Bonde utnämnd till lagman över Västergötlands och Dals lagsaga, och förordnade även till ledamot av reduktionskommissionen. Han sändes av Karl XI till Estland för att där genomföra reduktionen och fullgjorde detta samvetsgrant. År 1687 blev han landshövding över Tavastehus och Nylands län, och utnämndes 1695 till kungligt råd och president i Dorpats hovrätt. Han upphöjdes även 1695 till grevligt stånd och blev stamfar för grevliga ätten Bonde af Björnö.

År 1697 blev Bonde tillförordnat kammarråd i Kammarkollegium med uppsikt över Kommerskollegium. Samma år fick han som "förste ambassadör" med Nils Lillieroot leda fredsunderhandlingarna i Rijswijk efter det Pfalziska tronföljdskriget, där svenska regeringen åtagit sig medlingen mellan de stridande makterna. Från Rijswijk reste Bonde som ambassadör till England för att återlämna de av Karl XI burna insignierna av Strumpebandsorden samt sluta ett anfalls- och försvarförbund, en förhandling som avlöpte lyckligt.

Efter sin hemkomst från Frankrike 1678 utgav Bonde en utförlig beskrivning av landet och författade även Anecdoter uti Sweriges historia ifrån konung Eric den 14 :s tid in til år 1675, vilka utgavs av Carl Trolle-Bonde i Anteckningar om Bonde-släkten (1900).

Familj[redigera | redigera wikitext]

Carl Bonde gifte sig 1680 med grevinnan Eleonora Margareta Brahe. Hon var född i Wolgast 1661 och dog i barnsäng i Finland 1690. De fick tillsammans åtta barn varav fem uppnådde vuxen ålder:

Gustaf, 1682-1764, riksråd
Juliana Christina, 1684-1758, gift 1706 med generallöjtnanten och lantrådet Johan Adolf Clodt von Jurgensburg, friherre Clodt, 1658-1720.
Nils, 1685-1760, landshövding
Eleonora Charlotta, 1687-1762, gift 1718 med riksrådet och överstemarskalken friherre Vilhelm Ludvig Taube af Odenkat, 1690-1750.
Ulrika, 1688-1724, gift 1717 med översten Henrik Falkenberg af Bålby i hans första gifte, 1681-1754

Efter sin första hustrus död gifte Carl Bonde om sig 1693 med grevinnan Maria Gustava Gyllenstierna af Ericsberg, 1672-1737, och fick med henne fem barn varav två döttrar uppnådde vuxen ålder: